Engelsk-Svensk och Svensk-Engelsk Ordbok Med Fullständig Uttalsbeteckning (part 3 of 3)

Engelsk-Svensk och Svensk-Engelsk Ordbok Med Fullständig Uttalsbeteckning (part 3 of 3)

Atty.--Attorney (Sakförare).

Au.--Aurum, Gold (Guld).

A. U. C.--Ab urbe condita, in the year from the building of the city (Rome) (Från stadens (Roms) grundläggning).

Aug.--August.

Auth. Ver.; A. V.--Authorized Version (of the Bible) (En stadfästad bibelöfversättning).

Av.; Ave.--Avenue (Aveny; en bredare gata).

B.--Born (Född).

B. A.--Bachelor of Arts (se förklaringen i början af föregående spalt).

Bal.--Balance (Balans).

Balt.--Baltimore (Stad i Maryland; äfven namn på fyra andra mindre städer i Förenta Staterna).

Bar.--Barometer (Barometer).

Bbl.--Barrel (Tunna, fjerding).

B. C.--Before Christ (Före Kristus).

Bdls.--Bundles (Bylten; packor).

Belg.--Belgic; Belgian; Belgium (Belgisk, Belgier, Belgien).

Benj.--Benjamin.

B. I.--British India (Britiska Indien).

Bib.--Bible; Biblical (Bibel; biblisk).

Biog.--Biography; Biographical (Biografi; biografisk).

Bk.--Book (Bok).

Bls.--Bales (Balar).

Bot.--Botany (Botanik).

Bp.--Bishop (Biskop).

Br.--Brig (Brigg).

Bro.--Brother (Broder).

Bros.--Brothers (Bröder).

Bush.--Bushel; Bushels (Bushel, ett mått för torra varor ss. säd, potates o. s. v.)

C.--Cent (Cent).

C., Cels.--Celsius’s Scale for the thermometer (Celsii termometer).

C., Cent.--Centum (Ett hundra).

Ch., Chap.--Chapter (Kapitel).

Cal.--California (Kalifornien, en af Amerikas Förenta Stater).

Cap., C.--Caput, capitulum, chapter (Kapitel).

Caps.--Capitals (Stora bokstäfver, Initialer).

Capt.--Captain (Kapten).

Card.--Cardinal (Kardinal).

Cash.--Cashier (Kassör).

Cata.--Catalogue (Katalog).

C. E.--Civil Engineer (Civil ingeniör).

Cent.--Centigrade (100-gradig).

Certif.--Certificate (Intyg; certificat).

Cf., or cf.--Confer, compare (Jemför).

C. H.--Court house (Rådhus).

Chap.--Chapter (Kapitel).

Chas.--Charles (Karl).

Chem.--Chemistry (Kemi).

Chr.--Christ; Christian (Kristus; kristen).

Chron.--Chronicles (Krönikeböckerna).

Cin.--Cincinnati (Stad i Ohio; äfven 6 andra städer i För. Stat.)

Clk.--Clerk (Bokhållare).

Co.--Company; county (Kompany; county).

C. O. D.--Cash (or collect) on delivery (Betalas vid mottagandet).

Col.--Colorado; Colonel; Colossians (Stad i För. Stat.; öfverste; kolosserna).

Coll.--College; Collection (Högskola; samling).

Com.--Committee; Commissioner; (Kommitte; kommissionär).

Comp.--Compound (Sammansätta).

Com. Ver.--Common Version (of the Bible) (Vanliga bibelöfversättningen).

Con.--Contra, against (Emot).

Confed.--Confederate (Konfedererad).

Cong.--Congress (Kongress, amerikanska riksdagen).

Conn. or Ct.--Connecticut (En af Am:s För. Stat.)

Cr.--Creditor; credit (Fordringsegare; kredit).

C. S. A.--Confederate States of America (Amerikas confedererade stater; “Sydstaterna”).

Cwt.--Hundredweight (Hundra-vigt; centner).

Cts.--Cents (Cent).

Cub. ft.--Cubic foot (Kubik fot).

D.--Died (Död; dog).

D.--Five hundred (Fem hundra).

Dak.--Dakota (Två af Am:s För. Stat.)

Dan.--Daniel (Daniel).

D. C.--Da Capo, again (Musikaliskt uttryck, som betyder omspelning eller omsjungning).

D. C.--District of Columbia (Staden Washington med område).

D. D.--Divinitatis Doctor, Doctor of Divinity (Teologie doktor).

D. D. S.--Doctor of Dental Surgery (Tandläkare).

Dec.--December.

Def.--Definition (Definition; förklaring).

Deft.--Defendant (Svarande).

Deg.--Degree; degrees (Grad; grader).

Del.--Delaware; Delegate (En af Am:s För. Stat.; Valman).

Del.--Delineavit, he (or she) drew it (han (ell. hon) har ritat denna tafla).

Dem.--Democrat; Democratic (Demokrat; demokratisk).

Dept.--Department (Departement).

Deut.--Deuteronomy (Deuteronomion; 5te Mose bok).

D. G.--Dei gratiâ (Med Guds nåd).

Diam.--Diameter (Diameter).

Dict.--Dictionary (Ordbok, lexikon).

Dist.--District (Distrikt, område).

Do.--Ditto, the same (Dito, detsamma).

Dols.--Dollars (Dollar = ungef. 3,70 sv. kronor).

Doz.--Dozen (Dussin).

Dr.--Debtor; Doctor (Gäldenär; Doktor).

Duo.--Duodecimo (Duodes, storlek på böcker, i hvilka hvart ark är viket i tolf blad).

D. V.--Deo volente, God willing (Om Gud vill).

E.--East (Öster).

E. & O. E.--Errors and omissions excepted (Misstag och utelemningar undantagna).

Ea.--Each (Hvarje).

Ed.--Editor; Edition (Utgifvare, redaktör; upplaga).

Edw.--Edward.

E. G.--Exempli gratia, for example (till exempel).

Eliz.--Elizabeth.

E. Lon.--East longitude (Östlig längd).

Encyc.--Encyclopedia (Konversationslexikon).

Eng.--England; English (England; engelsk).

E.-N.-E.--East-North-East (Ost-nord-ost).

E. o. d.--Every other day (Hvarannan dag).

E. o. w.--Every other week (Hvarannan vecka).

Eph.--Ephesians; Ephraim (Efeserna; Efraim).

Epis.--Episcopal (Episkopal).

E.-S.-E.--East-South-East (Ost-syd-ost).

Esq.--Esquire (Titel, som användes efter namnet).

Etc., or &c.-- et cetera, and so forth (och så vidare, o. s. v.).

Ex.--Example (Exempel).

Exch.--Exchange (Utbyte).

Ex. gr.--Exempli gratia, for example (till exempel).

Exr. or Exec.--Executor (Embetsman, som verkställer eller utför).

F., or Fahr.--Fahrenheit (Thermometer).

Fe.--Ferrum, Iron (Jern).

Feb.--February (Februari).

Fig.--Figure (Siffra; figur).

Fla.--Florida (En af N. Am. För. Stat.).

F. o. b.--Free on board (Fritt om bord, vid varu-transport).

Fol.--Folio (Sida).

Fr.--France; French (Frankrike; Fransk).

Fred.--Frederick (Fredrik).

Fri.--Friday (Fredag).

Ft.--Foot; Feet; Fort (Fot; fäste).

Fur.--Furlong (Ett längdmått, ⅛ eng. mil).

Ga.--Georgia (En af N. Am. För. Stat).

Gal.--Galatians (Galaterna).

Gal.--Gallon (Ett rymdmått, kanna).

G. B.--Great Britain (Stor Britanien).

G. B. & I.--Great Britain and Ireland (Stor Britanien och Irland).

Gen.--Genesis; General (Första Mose bok; General).

Gen.--Genus; Genera (Slägte; slägten).

Geo.--George (Georg).

Ger.--German; Germany (Tysk; Tyskland).

Gov.--Governor (Guvernör).

Gov. Gen.--Governor General (Generalguvernör).

Govt.--Government (Regeringen).

G. P. O.--General Post-Office (General-postkontoret).

Gr.--Greek; Gross (Grekisk; Gross = 144 stycken).

Gr., Grs.--Grain; Grains (En vigt).

Gram.--Grammar (Grammatik, språklära).

G. T.--Good Templars (Good templare).

Hab.--Habakkuk.

Hag.--Haggai.

Hdkf.--Handkerchief (Näsduk).

Heb.--Hebrews (Ebreerna).

Heb.--Hebrew (Jude; judisk).

Hhd.--Hogshead (Oxhufvud, ett rymdmått = 52½ gallons).

Hist.--History (Historia).

H. M.--His Majesty (Hans Majestet, Hans Maj:t.).

Hon.--Honorable (Ärevördige, titel).

Hos.--Hosea.

H. P.--Horse-power (Hästkraft).

H. R. H.--His Royal Highness (Hans kungliga höghet).

Hund.--Hundred (Hundra).

Ia.--Iowa (En af N. Am:s För. Stat.).

Ib. or Ibid.--Ibidem, in the same place (Der. sammastädes).

Id.--Idem, the same (Densamme).

I. E.--Id est, that is (Det är, d. ä.).

I. H. S.--Jesus Hominum Salvator, Jesus the Saviour of Men (Jesus, menniskornas Frälsare).

Ill.--Illinois (En af N. Am:s För. Stat.).

Imp.--Imperial; Imperator, Emperor (Kejserlig; kejsare).

In.--Inch; inches (Tum).

Incog.--Incognito, unknow (Okänd, incognito).

Incor.--Incorporated (Inkorporerad, inregistrerad).

Ind.--Indiana; Index (En af N. Am:s För. Stat.; Register).

Ind. Ter.--Indian Territory (Indian-området).

Inf.--Infra, beneath, or below (Nedanför).

I. N. R. I.--Jesus Nazarenus, Rex Iudæorum, Jesus of Nazareth, King of the Jews (Jesus af Nasaret, Judarnes Konung).

Inst.--Instant, of this month; Institute (Innevarande, i denna månad; Institut).

Int.--Interest (Intresse).

Int. Dept.--Department of the Interior (Inrikesdepartementet).

I. O. O. F.--Independent Order of Odd Fellows (Namn på ett, särdeles i England och Amerika vidt utbredt ordenssälskap).

I. O. U.--I owe you (Jag är Er skyldig).

Ire.--Ireland (Irland).

Isa.--Isaiah (Esaias).

J.--Justice; Judge (Rättvisa; Domare).

Jan.--January (Januari).

Jas.--James (Jakob).

Jer.--Jeremiah (Jeremias).

Jno.--John (Johan, Jon).

Jona.--Jonathan (Jonatan).

Jos.--Joseph (Josef).

Jr., or Jun.--Junior (Yngre).

K.--King (Konung).

Kan.--Kansas (En af Am:s För. Stat.)

Kil.--Kilometer.

Kilo.--Kilogramme (Kilogram).

Knt. or Kt.--Knight (Riddare).

Ky.--Kentucky (En af N. Am:s För. Stat.)

L. or Lib.--Liber, book (bok).

L., or £. s. d.--Pound, shillings, pence (Engelska mynt).

La.--Louisiana (En af N. Am:s För. Stat.)

Lat.--Latitude; Latin (Latitud, breddgrad; Latin).

Lev.--Leviticus (Tredje Mose bok).

L. I.--Long Island (En ö utanför New-York).

Lieut, or Lt.--Lieutenant (Löjtnant).

Linn.--Linnæus; Linnæan (Linné; Linneanska).

Long.--Longitude (Långitud, längdgrad).

Lond.--London (Englands hufvudstad).

L. S.--Locus sigilli, place of the seal (Sigillets plats, förekommer ofta under handlingar i st. f. sigill).

M.--Married; Mile; Meridies, noon; Mille, a thousand (Gift; Mil; Middag; ett tusen).

M., or Mons.--Monsieur (Det franska uttrycket för Herre).

Mal.--Malachi (Malakias).

Mar.--March (Mars, månaden).

Mass.--Massachusetts (En af Am:s För. Stat.)

Matt.--Matthew (Matteus).

M. C.--Member of Congress (Ledamot af Kongressen).

M. D.--Medicine Doctor, Doctor of Medicine (Medicine Doktor).

Md.--Maryland (En af N. Am:s För. Stat.)

Mdlle.--Mademoiselle (Min fröken).

M. E.--Methodist Episcopal; Mechanical Engineer (Metodist-Episkopal; Mekanisk ingeniör).

Me.--Maine (En af N. Am:s För. Stat.)

Mech.--Mechanic; Mechanical (Maskin arbetare; Mekanisk).

Mem.--Memorandum (Minneslista, minnesanteckning).

Messrs., or MM.--Messieurs, Gentlemen (Herrar).

Meth.--Methodist (Metodist).

Mex.--Mexico; Mexican (Mexiko; Mexikanare).

Mfd.--Manufactured (Fabricerad, tillverkad).

Mic.--Micah (Mika).

Mich.--Michigan (En af N. Am:s För. Stat.)

Min.--Minute (Minut).

Minn.--Minnesota (En af N. Am:s För. Stat.)

Miss.--Mississippi (En af För. Stat.)

Mme.--Madame (Min fru).

Mo.--Missouri; Month (En af För. Stat.; Månad).

Mon.--Monday (Måndag).

Mont.--Montana (En af För. Stat.)

Morn.--Morning (Morgon).

Mos.--Months (Månader).

M. P.--Member of Parliament (Medlem af Parlamentet, engelska riksdagen).

Mr.--Mister (Herre, åtföljes alltid af namnet).

Mrs.--Mistress (Fru, åtföljes alltid af namnet).

MS.--Manuscriptum, manuscript (Handskrift).

MSS.--Manuscripts (Handskrifter).

Mt.--Mount, or mountain (Berg).

Mus. D.--Doctor of Music.

N.--North; Number; Noun (Nord; Nummer, antal; Nomen).

N. A.--North America (Nord Amerika).

Nah.--Nahum.

Nat. Hist.--Natural History (Naturalhistoria).

N. B.--New Brunswick (Provins i Kanada).

N. B.--Nota bene, mark well; take notice (Märk väl, gif noga akt).

N. C.--North Carolina (En af För. Stat.).

N. E.--New England; North east (Ny England, gemensamt namn på de nordöstligaste För. Stat.; Nord-ost).

Neb.--Nebraska (En af För. Stat.).

Nev.--Nevada (En af För. Stat.).

New M., or N. M.--New Mexico (Territorium tillhörande För. Stat.).

N. F.--Newfoundland.

N. H.--New Hampshire; New Haven (En af För. Stat.; Stad i Conn., dessutom namn på flera andra städer i För. Stat.).

N. J.--New Jersey (En af För. Stat.).

N. lat.--North latitude (Nordlig latitud, nordlig bredd).

N.-N.-E.--North-north-east (Nord-nord-ost).

N.-N.-W.--North-north-west (Nord-nord-vest).

N. O.--New Orleans (Stad i Louisiana).

Nol. pros.--Nolle prosequi, unwilling to proceed (Ovillig att fortsätta, en rättegångsterm).

Non seq.--Non sequitur, it does not follow (Det följer icke).

Nos.--Numbers (Nummer).

Nov.--November.

N. S.--New Style; Nova Scotia (Nya Stilen (efter 1752); Provins i Kanada).

Num.--Numbers (Nummer).

O.--Ohio (En af För. Stat.).

Ob.--Obiit, he or she died (Han eller hon dog).

Obad.--Obadiah (Obadia).

Obs.--Obsolete; Observatory; Observation (Föråldrad; Observatorium; Iakttagelse).

Obt. or obdt.--Obedient (Lydig, underdånig, användes vid underskrifter).

Oct. or 8vo.--Octavo (Oktav, bokformat).

Oct.--October (Oktober).

O. K.--All correct (alldeles riktig).

Ont.--Ontario (Den minsta och östligaste af de stora sjöarne i Kanada).

Or.--Oregon (En af För. Stat.).

Ornith.--Ornithology (Ornitologi, läran om foglarne).

O. S.--Old Style (Gammal stil).

Oz.--Ounce (Uns, vigt).

P., or p.--Page; Part (Sida; Del).

Pa., or Penn.--Pennsylvania (En af För. Stat.).

Payt.--Payment (Betalning).

Pd.--Paid (Betald).

P. E.--Protestant Episcopal.

Per, or pr.--By the, or per lb. (Genom; för skålpund).

Per cent.--Per centum, by the hundred (för hundra).

Pet.--Peter (Petrus).

Ph. D.--Philosophiæ Doctor, Doctor of Philosophy (Filosofie doktor).

Phil.--Philip; Philippians; Philosophy; Philemon (Filippus; Filipperna; Filosofi; Filemon).

Phila., or Philada.--Philadelphia (Stad i Pennsylvania; äfven namn på flera andra platser i För. Stat.).

Pinx., or pxt.--Pinxit, he (or she) painted it (Han, eller hon, har målat den, märken på målningar).

Plff.--Plaintiff (Kärande).

P. M.--Post meridiem, afternoon, evening (Eftermiddag, e. m., afton).

P. M.--Postmaster (Postmästare).

P. M. G.--Postmaster-General (Generalpostmästare).

P. O.--Post-Office (Postkontor).

Pop.--Population (Befolkning, folkmängd).

Port.--Portugal; Portuguese (Portugal; Portugis).

P. P. C.--Pour prendre congé, to take leave (För att taga afsked, förekommer ofta i ett hörn på visitkort).

Pp., or pp.--Pages (Sidor).

Pref.--Preface (Företal).

Pres.--President (President).

Presb.--Presbyterian (Presbyterian).

Prob.--Problem (Problem, uppgift).

Prof.--Professor (Professor).

Prop.--Proposition (Förslag, proposition).

Prot.--Protestant (Protestant).

Prot. Epis.--Protestant Episcopal.

Pro tem.--Pro tempore, for the time being (För närvarande tid).

Prov.--Proverbs (Ordspråksboken).

Prox.--Proximo, next (month) (i nästa månad).

Prs.--Pairs (Par).

P. S.--Post scriptum, Postscript (Efterskrift, Tillägg till ett bref).

Ps.--Psalm, or Psalms (Psalm, eller Psalmer).

Pub.--Publisher; Publication; Published; Public (Förläggare; Förlag; Förlagd; Publik).

Pub. Doc.--Public Documents (Allmänna handlingar).

Pxt.--Pinxit, he (or she) painted it (Han, eller hon, har målat den; såsom märke på målningar).

Q. e.--Quod est, which is (Hvilket är).

Q. e. d.--Quod erat demonstrandum, which was to be proved (Hvilket skulle bevisas).

Q. M.--Quartermaster (Qvartermästare).

Qr.--Quarter (En fjerdedel; fjerdedelen af en dollar).

Qt.--Quart (En qvart; fjerdedelen af en gallon).

Quar.--Quarterly (fjerdedelsvis, qvartalsvis).

Que.--Quebec (Stad i nedre Kanada vid St. Lawrence floden, äfven namn på ett par, tre mindre platser i För. Stat.).

R., Reau.--Reaumur (Reaumurs termometer).

R.--River; Rod (Flod; ett längdmått = 16½ fot).

R. A.--Royal Academy (Kunglig Akademi).

R. C.--Roman Catholic (Romersk katolsk).

R. E.--Reformed Episcopal (Reformert episkopal).

Recd.--Received (Mottagen).

Rect.--Receipt (Qvitto).

Ref.--Reformed; Reformation; Reference (Reformert; Reformation; Hänvisning).

Ref. Ch.--Reformed Church (Reformerta kyrkan).

Reg.--Register; Regular (Register; Vanlig).

Regt.--Regiment (Regimente).

Rep.--Representative; Reporter (Representant; Notisjägare).

Retd.--Returned (Återvänd, återsänd).

Rev.--Reverend (vördig, titel framför presters namn).

R. I.--Rhode Island (En af För. Stat.).

R. N.--Royal Navy (Kungl. Sjömagten).

R. N. O.--Knight of the Order of the Polar Star, Sweden (Riddare af Svenska Nordstjerne-Orden).

Robt.--Robert.

Rom.--Romans (Romare--Pauli bref till --).

Rom. Cath.--Roman Catholic (Romersk katolsk).

R. P.--Reformed Presbyterian (Reformert presbyteriansk).

R. R.--Railroad (Jernväg).

R. S. V. P.--Répondez, s’il vous plaît, answer, if you please (franskt uttryck för “Var god lemna svar”).

Rt. Hon.--Right Honorable (Mycket ärade--framför högre embetsmäns titlar).

Rt. Rev.--Right Reverend (Högvördige--framför högre prestmäns titlar).

R. W. O.--Knight of the Order of Wasa, Sweden (Riddare af Wasa-Orden).

Ry.--Railway (Jernväg).

S.--Solidus, a shilling (Shilling, engl. mynt = 0.90 sv. Kr.).

S.--South; Sunday (Söder; Söndag).

S. A.--South America; South Australia (Syd-Amerika; Syd-Australien).

Sam.--Samuel.

Sat.--Saturday (Lördag).

Sc. or Sculp.--Sculpsit, he (or she) engraved it (“Han, eller hon, har graverat det,” användes såsom märke på gravyrer, etc.).

Sc., or Scil.--Scilicet, namely (nämligen).

Schr.--Schooner (Skonert).

S.-E.--South-east (Sydost).

Sec.--Secretary; Second (Sekreterare; den andre).

Sect.--Section (Afdelning).

Sen.--Senior (Äldre).

Sept.--September.

Seq.--Sequentia, following; sequitur, it follows (Det följande; det följer).

Shak.--Shakespeare (En stor engl. skald, född 1564).

Sic.--Doubtful (Tvifvelaktigt).

S. lat.--South latitude (Sydlig latitud, sydlig bredd).

Sol.--Solomon; Solution (Salomo; Lösning).

Sp. gr.--Specific gravity (Specifik vigt, egentlig vigt; det tal, som anger vigten af en kropp i förhållande till vigten af en lika stor volym vatten).

S. P. Q. R.--Senatus Populusque Romanus, The Senate and people of Rome (Romerska senaten och folket).

Sq. ft.--Square foot, or square feet (Kvadratfot).

Sq. in.--Square inch, or inches (Kvadrattum).

Sq. m.--Square mile, or miles (Kvadratmil).

Sq. yd.--Square yard (Kvadrataln).

Sr.--Senior (Äldre).

S. S.--Sunday-school (Söndagsskola).

S.-S.-E.--South-south-east (Syd-syd-ost).

S.-S.-W.--South-south-west (Syd-syd-west).

St.--Saint; Street (Helgon, helig; Gata).

Sun., or Sund.--Sunday (Söndag).

Supt.--Superintendent (Superintendent, föreståndare, öfveruppsyningsman).

S. W.--South-west (Sydvest).

Syn.--Synonym; Synonymous (Synonym, liktydig, liknämnig, namn ofta antaget af författare, hvarunder de skrifva).

T., or tom.--Tome, volume (Del af en bok).

Tenn.--Tennessee (En af För. Stat.).

Ter.--Territory (Territorium, område).

Tex.--Texas (En af För. Stat.).

Th., or Thurs.--Thursday (Torsdag).

Theo.--Theodore (Teodor).

Thess.--Thessalonians (Tessalonisenserna).

Tho’.--Though (ehuru, likväl).

Thos.--Thomas (Tomas).

Thro’.--Through (genom).

Tim.--Timothy (Timoteus).

Tit.--Titus.

Tr.--Transpose; Translation (Omflytta; Öfversättning).

Treas.--Treasurer (Skattmästare).

Tues., or Tu.--Tuesday (Tisdag).

U.--Union (Förening).

U. B.--United Brethren (Förenade bröder).

Ult.--Ultimo, last; of the last month (den siste; i sistförflutna månad).

Unit.--Unitarian (Unitarisk; Unitarian).

Univ.--University (Universitet, lärdomsskola).

Univt.--Universalist (Universalist).

U. S.--United States (Förenta Staterna).

U. s.--Ut supra, as above (Som ofvan).

U. S. A.--United States Army (Förenta Staternas armé).

U. S. A.--United States of America (Amerikas Förenta Stater).

U. S. M.--United States Mail (Förenta Staternas postväsende).

U. S. N.--United States Navy (Förenta Staternas flotta).

U. T.--Utah Territory (Territoriet Utah).

V., or vid.--Vide, see (Se).

V., or vs.--Versus, against (emot).

Va.--Virginia (En af För. Stat.).

Val.--Value (Värde).

Ver.--Verse (Vers).

Vice-Pres., or V. P.--Vice-President (Vice President).

Viz., or vl.--Videlicet, to wit; namely; that is to say (det är, d. ä.; nämligen; det vill säga, d. v. s.).

Vol.--Volume (Volym, bok).

Vt.--Vermont (En af För. Stat.).

W.--West (Vester).

Wash.--Washington (För. Stat:s hufvudstad; äfven en af För. Stat.).

Wed.--Wednesday (Onsdag).

W. I.--West Indies (West-Indien).

Wis.--Wisconsin (En af För. Stat.).

Wk.--Week (Vecka).

Wm.--William (Vilhelm).

W.-N.-W.--West-north-west (Vest-nordvest).

Wt.--Weight (Vigt).

Wyo.--Wyoming (En af För. Stat.).

W. Va.--West Virginia (En af För. Stat.).

Xmas, or Xm.--Christmas (Jul).

Yd.--Yard (Aln).

Y. M. C. A.--Young Men’s Christian Association (Unge mäns kristliga förening).

Yr.--Year (År).

Yrs.--Years; Yours (År; Eder, Edra).

Y. W. C. A.--Young Women’s Christian Association (Unga qvinnors kristliga förening).

Zach.--Zachary (Sakarias).

Zeph.--Zephaniah (Sefania).

Zool.--Zoology (Zoologi, läran om djuren).

&--And (Och).

DE BRUKLIGASTE MANLIGA OCH KVINLIGA

DOPNAMN

MED DERAS ENGELSKA UTTAL, DERAS HÄRLEDNING SAMT DERAS SVENSKA BETYDELSE.

DE BRUKLIGASTE MANLIGA OCH KVINLIGA DOPNAMN.

En stor del af nu brukliga dopnamn är biblisk, och af dessa komma de flesta från hebreiska språket; en annan del leder sitt ursprung från tevtoniska (forntyska) språken; andra komma från grekiskan eller latinet eller med latinet beslägtade språk. Men härledning och betydelse af ett stort antal äro mycket osäkra, och språkforskare äro af vidt skilda meningar rörande dessa frågor. Här nedan lemna vi en förteckning öfver i engelska språket allmännast förekommande dopnamn jemte deras uttal, motsvarighet på svenska, ursprung och betydelse, såsom vi med stöd af de tillförlitligaste källor kunnat utreda dessa frågor.

Manliga Namn.

=Aaron= (ē´r·n), Aron, Heb., en bergsbo.

=Abel= (ē´b·l), Abel, Heb., fåfänglighet.

=Abraham= (ē´braham), Abraham, Heb., fader för många, stamfader.

=Adam= (add´am), Adam, Heb., stoftbarn, man.

=Adolphus= (adål´f·s), Adolf, Angl. Sax., lycklig hjelpare, (andra: ätt-varg).

=Albert= (āl´b·rt), Albert, Fornt., ädel-bjert.

=Alexander= (aläckṡan´d·r), Alexander, Gr., menniskornas hjelpare.

=Alfred= (āl´fräd), Alfred, Fornt., ande-råd ell. all-frid.

=Alvin= (āl´vin), Alvin, Fornt., öfvervinnande alla ell. all-vän.

=Ambrose= (ambrå̱ṡ´), Ambrosius, Gr., odödlig.

=Amos= (ē´mås), Amos, Heb., stark.

=Andrew= (an´drû), Anders, Gr., manlig.

=Anthony= (an´tåni), Anton, Gr., blomma.

=Arthur= (ār´þ·r), Artur, Brit., stark man.

=Augustus= (ågöst´·s), August, Lat., härlig, präktig.

=Benjamin=, förk. =Ben= (bänn´djamin, bänn), Benjamin, Heb., högra handens son d. v. s. lyckans son.

=Bernard= (b·r´nārd), Bernhard, Angl. Sax., björn-hård, tapper man.

=Caleb= (kē´läb), Kaleb, Heb., hund.

=Calvin= (kal´vin), Heb., skallig.

=Cecil= (säss´il ell. sī´sil), Cecilia, Lat., skumögd, svagsynt.

=Charles= (tjārlṡ), Karl, Kalle, Ang. Sax., manlig, ädelsinnad.

=Christopher= (kriss´t·f·r), Kristoffer, Gr., kristus-bärare.

=Clarence= (klarr´·ns), Klarentius, Lat., lysande.

=Clement= (kläm´m·nt), Klemens, Lat., mild.

=Conrad= (kån´rad), Konrad, Fornt., djerf i råd.

=Cornelius= (kårnī´liös), Kornelius, Lat., bet. oviss.

=Cyrus= (sej´r·s) Cyrus, Pers., solen.

=Daniel= (dann´j·l), Daniel, Heb., Gud min domare.

=David= (dē´vid), David, Heb., älskvärd, högt älskad.

=Edgar= (ädd´g·r), Edgar, Ang. Sax., framgångsrikt spjut ell. krigsman.

=Edmund= (ädd´m·nd), Edmund, Ang. Sax., egendomsvärn.

=Edward= (ädd´°·rd), Edvard, Ang. Sax., egendomsvård.

=Edwin= (ädd´°in) Edvin, Ang. Sax., lycklig i krig.

=Elijah=, =Elias= (ilej´a, ilej´as), Elias, Heb., Jehova--Gud.

=Elisha= (ilej´sja), Elisa, Elis, Heb., Gud min frälsning.

=Enock= (ī´nåck), Enoch, Heb., invigd.

=Enos= (ī´nås), Enos, Heb., man.

=Ephraim= (ī´fraim), Efraim, Heb., fruktsam.

=Ernest= (ör´n·st), Ernst, Tysk, allvarsam.

=Eugene= (jû´djin), Eugen, Gr., välboren.

=Francis=, =Frank= (fran´sis, frank), Frans, Fr., af fransk börd, (andra: fri).

=Frederic= (frädd´·rick), Fredrik, Tysk, fridfull.

=George= (djå̱rdj), Georg, Gr., jordbrukare.

=Gideon= (djid´iån), Gideon, Heb., förstörare.

=Gilbert= (djill´b·rt), Gilbert, Angl. Sax., glänsande som guld.

=Gustavus= (göstē´v·s), Gustaf, Fornt., snillestöd.

=Henry= (hänn´ri), Henrik, Fornt., hem-höfding.

=Herbert= (h·r´b·rt), Herbert, Fornt., härens ära.

=Herman= (h·rr´man), Herman, Fornt., här-man, krigare.

=Hiram= (hej´ram), Hiram, Heb., välboren, adlig.

=Horace= (hårr´ēs), Horatius, Lat., bet. oviss.

=Hugh= (hjû), Hugo, Fornt., hög, upphöjd, (andra: snille).

=Isaac= (ej´ṡak), Isak, Heb., glädjebarn.

=Isaiah= (ejsē´ia), Esaias, Heb., Jehovas hjelp.

=Israel= (iss´raäl) Israel, Heb., Guds kämpe, (en som kämpat med Gud).

=Jacob= (djē´k·b), Jakob, } =James= (djēmṡ), Jakob, } Heb., den som håller i hälen.

=Jeremiah= (djärrimej´a), Jeremias, Heb., den som Jehova upphöjer.

=Jesse= (djäss´i), Jesse, Heb., fast.

=Job= (djå̱b), Job, Heb., förföljd, pröfvad.

=John= (djånn), Johan, Heb., Jehova skänker d. v. s. nådegåfva af Gud.

=Jonathan= (djå̱n´aþ·n), Jonatan, Heb., gåfva af Gud.

=Joseph= (djå̱´sif), Josef, Heb., han tillägger.

=Josiah=, =Josias= (djåsej´a, djåsej´as), Josias, Heb., den som Jehova helar.

=Joshua= (djås´sjûa), Josua, Heb., Jehova är hans hjelpare.

=Julian= (djû´lian), Julianus, Lat., mjukhårig (andra: skäggfjun).

=Julius= (djûl´iös), Julius, samma som föreg.

=Lawrence= (lå̱´r·ns), Larentius, Lorenz, Lars, Lat., blomstrande som ett lagerträd.

=Lemuel= (läm´jû·l), Lemuel, Heb., skapad af Gud.

=Leonard= (länn´·rd), Leonard, Ang. Sax., lejonhjerta, tapper som ett lejon.

=Levi= (lī´vej), Levi, Heb., förening.

=Lewis=, =Louis= (lû´is), Ludvig, Fornt., ryktbar i krig.

=Lorenzo= (låränn´ṡå̱), Lorens, It., samma som Lawrence.

=Luke= (ljûk), Lukas, Lat., ljus.

=Luther= (lû´þ·r), Luther, Tysk, ryktbar.

=Matthew= (mat´þjû), Matteus, Mats, Heb., gåfva.

=Maurice= (må̱´ris), Maurits, Morits, Lat., mörklagd (andra: afkomling af en mohr).

=Moses= (må̱´ṡiṡ), Moses, Egypt., den ur vattnet upptagne.

=Nathan= (nē´þan), Natan, Heb., gåfva.

=Oliver= (åll´iv·r), Oliver, Lat., oliv.

=Patrick= (patt´rick), Patrik, Lat., adelsman.

=Paul= (på̱l), Paulus, Paul, Pål, Lat., liten, ringa.

=Peter= (pī´t·r), Petrus, Petter, Per, Gr., klippa.

=Philip= (fill´ip), Filippus, Filip, Gr., hästvän.

=Ralph= (rālf), Rudolf, Rolf, Ang. sax., hjelpsam i råd.

=Reuben= (rû´b·n), Ruben, Heb., se, en son!

=Richard= (ritj´·rd), Richard, Ang. sax., mägtig.

=Robert= (råbb´·rt), Robert, Ruprecht, Fornt., berömd i råd.

=Roger= (råd´dj·r), Roger, Fornt., lugn.

=Roland= (rå̱´l·nd), Roland, Fornt., beröm-land.

=Rufus= (rû´f·s), Rufus, Lat., röd, rödhårig.

=Samuel= (sam´jû·l), Samuel, Heb., hörd af Gud.

=Seth= (säþþ), Seth, Heb., ersättning.

=Silas= (sej´las), Silas, Silvanus, Lat., skogsvän.

=Sylvester= (silväs´t·r), Sylvester, Lat., lefvande i skogarne.

=Simeon=, =Simon= (sim´i·n, sej´m·n), Simeon, Simon, Heb., bönhörelse.

=Solomon= (såll´å̱mån), Salomon, Heb., fridfull.

=Stephen= (stī´v·n), Stefanus, Staffan, Gr., bekransning.

=Thaddeus= (þaddī´ös), Taddeus, Syr., kärt barn.

=Theodore= (þī´ådå̱r), Teodor, Gr., Guds gåfva.

=Thomas= (tåmm´·s), Tomas, Heb., tvilling.

=Timothy= (tim´moþi), Timoteus, Gr., som fruktar Gud.

=Tobias= (tåbej´as), Tobias, Heb., behaglig för Jehova.

=Valentine= (vall´·ntejn), Valentin, Lat., frisk, stark.

=Walter= (°å̱l´t·r), Valter, Fornt., herskare ell. skogsman.

=William= (°ill´j·m), Vilhelm, Ville, Fornt., gyllene hjelm.

=Zachary= (ṡack´ari), Zacharias, Heb., hågkommen af Jehova.

=Zebedee= (ṡäbb´idi), Zebbedeus, Heb., gåfva af Jehova.

Qvinliga Namn.

=Abigail= (abb´ig·l), Abigail, Heb., fadrens glädje.

=Ada= (ēd´a), Ada, Ang. sax., lycka.

=Adelaide= (add´älēd), Adelaid, Adél, } =Adeline= (addilejn´), Adelina, } Fornt., ädelboren.

=Agatha= (a´gaþa), Agata, Gr., god.

=Agnes= (agg´n·s), Agnes, Agneta, Gr., kysk.

=Alice= (all´is), Alis, Tysk, ädel.

=Amanda= (aman´da), Amanda, Lat., älskvärd.

=Amelia= (ammī´lja), Amalia, Ameli, Emeli, Gr., artighet.

=Amy= (ē´mi), Amata, Lat., älskvärd.

=Anna= (an´na), Anna, } =Anne=, Ann (ann), Annie, } Heb., nådig, god.

=Arabella= (arabäll´a), Arabella, Lat., skönt altare.

=Augusta= (ågöst´a), Augusta, Lat., präktig, herrlig.

=Barbara= (bār´barā), Barbara, Lat., utländsk.

=Beatrice= (bī´atris), Beata, Beatrix, Lat., lycklig.

=Bertha= (bör´þa), Berta, Ang. sax., bjert, lysande.

=Blanche= (blansj), Blanka, Blanche, Fr., hvit, skön.

=Bridget= (brid´dj·t), Brigitta, Ir., skinande, glänsande.

=Caroline= (kār´ålin), Karolina, Lina, Ang. sax., ädelsinnad.

=Catharine= (kaþþ´·rin), Katarina, Gr., ren, kysk.

=Cecilia= (sässīl´ja), Cecilia, Sissa, Lat., svagsynt.

=Celia= (sīl´ja), Celia, Lat., svagsynt.

=Charlotte= (sjār´lått), Charlotta, Lotta, Fr., ädelsinnad.

=Chloe= (klå̱´ī), Kloë, Gr., grönskande.

=Clara= (klār´a), Klara, Lat., klar, lysande.

=Clarissa= (klariss´a), Klarissa, Lat., se =Clara=.

=Constance= (kån´stans), Konstantia, Lat., ståndaktighet.

=Cora= (kå̱´ra), Kora, Gr., jungfru, dotter.

=Cornelia= (kårnīl´ja), Kornelia, Lat., bet. osäker.

=Cynthia= (sin´þia), Cyntia, Gr., hörande till berget Cynthus.

=Deborah= (däbb´åra), Debora, Heb., bi.

=Delia= (dīl´ja), Delia, Gr., hörande till ön Delos.

=Diana= (dejēn´a), Diana, Gr., namn på jagtens och kyskhetens gudinna.

=Dinah= (dej´na), Dina, Heb., frikänd.

=Dora= (då̱r´a), Dora, Gr., gåfva.

=Dorothy= (dårr´åþi), Dorotea, Gr., Guds gåfva.

=Edith= (ī´diþ), Edit, Ang. Sax., lycka.

=Edna= (ädd´na), Edna, Heb., nöje, behag.

=Eleanor= (äll´in·r, äll´ian·r) Eleonora, Ang. Sax., fruktbärande; (andra: solens gåfva).

=Eliza= (ällej´ṡa), Elisa, } =Elizabeth= (iliṡṡ´abäþ), Elizabet, } Heb., hvars ed är vid Gud.

=Ella= (äll´a), Ella, Ellen, } =Ellen= (äll´n), Helena, Ellen, } se =Eleanor=.

=Emeline= (ämm´·lin), Emelina, Gr., harmonisk, behagfull.

=Emily= (ämm´ili), Emili, se föreg.

=Emma= (ämm´a), Emma, Ital., ädelsten, (andra: bi).

=Esther= (äss´t·r), Ester, Gr., stjerna.

=Eugenia= (jûdjī´nia), Eugenia, Gr., välboren.

=Eunice= (jû´nis), Eunice, Gr., lycklig seger.

=Euphemia= (jûfēm´ia), Eufemia, Gr., välfräjdad.

=Evangeline= (evan´djelin, evan´djelejn) Evangelina, Gr., som bringar glada underrättelser.

=Eve=, =Eva= (īv, īv´a), Eva, Heb., lifgifvande.

=Flora= (flå̱´ra), Flora, Lat., namn på blomstergudinnan.

=Florence= (flårr´·ns), Florentia, Lat., blomstrande.

=Frances= (fran´säṡ), Fransiska, Fr., af fransk börd.

=Georgiana= (djå̱rdjiann´a), Georgina, Gr., jordbrukerska.

=Gertrude= (g·r´trûd), Gertrud, Lat., stridsmö.

=Grace= (grēs), Lat., nåd, välbehag.

=Hannah= (han´na), Hanna, Heb., nådig.

=Harriet= (harr´i·t), Henrietta, se Henry.

=Helen= (häll´·n), Helena, Lena, Elin, Gr., fackla.

=Henrietta= (hänriätt´a), se Henry.

=Huldah= (h·l´da), Hulda, Heb., vesla.

=Ida= (ejd´a), Ida, Ang. Sax., lycka (andra: af sv. id).

=Irene= (ejrī´ne), Irene, Gr., fred.

=Isabella= (iṡabäll´a), Heb., kysk.

=Jane= (djēn), Johanna, Heb., nådegåfva af Jehova.

=Jemina= (djimej´na), Heb., dufva.

=Joan=, =Joanna= (djå̱n, djån´na), Johanna, se =Jane=.

=Josephine= (djå̱´ṡefin), Josefina, Fina, Heb., han tillägger.

=Judith= (djû´diþ), Heb., prisad.

=Julia= (djûl´ia), Julia, Lat., mjukhårig.

=Juliana= (djûlian´a), se föreg.

=Juliet= (djû´liät), Julia, se =Julia=.

=Katharine=, =Katherine= (kaþ´arin, kaþ´rin), Katrina, Karin, se =Catharine=.

=Laura= (lå̱´ra), Laura, Lat., lager.

=Lavinia= (lavīn´ia), Lavinia, Lat., af lavare, tvätta.

=Letitia=, =Lettice= (litisj´ia, lätt´is), Letitia, Lat., glädje.

=Lilly= (lill´i), Lilia, Lat., lilja.

=Louisa=, =Louise= (lûīṡ´a, lûīṡ´), Lovisa, Fornt., ryktbar i strid.

=Lucretia= (lûkrī´sjia), Lukretia, Lat., vinst, (andra: ljus).

=Lucy=, =Lucia= (lû´si), Lucia, Lat., ljus.

=Lydia= (lidd´ia), Lydia, Gr., lydisk (från Lydien).

=Mabel= (mē´b·l), intet motsv., Lat., älskvärd.

=Madeline= (mad´ilejn), Magdalena, Malin, Malla, Heb., från staden Magdala.

=Margaret= (mār´garit, mār´grit), Margaret, Märta, Greta, Gr., perla.

=Maria= (marej´a), Maria, Mia, Maja, Arab., tredska.

=Marion= (mār´ion), intet motsv., se föreg.

=Martha= (mār´þa), Marta, Kald., husbonde.

=Mary= (mē´ri), Maria, se =Maria=.

=Matilda= (matil´da), Matilda, Tilda, Milda } Maud (må̱d), förk. af Matilda ell. Magdalena. } Fornt., hjeltinna.

=May= (mē), af månaden Maj.

=Miranda= (miran´da), Miranda, Lat., beundransvärd.

=Miriam= (mir´iam), samma som Maria, se =Maria=.

=Nora= (nå̱´ra), Nora, Eleonora, Gr., solens gåfva.

=Olive=, Olivia (åll´iv, åliv´ia), Olivia, Lat., oliv.

=Patience= (pē´sjäns), Patientia, Lat., tålamod.

=Phebe=, =Phoebe= (fī´be), Gr., skinande, ljus.

=Phyllis= (fill´is), Gr., grönskande.

=Priscilla= (prissill´a), Priskilla, Lat., åldrig.

=Rachel= (rē´tj·l), Rakel, Heb., en tacka.

=Rebecca= (ribäck´a), Rebecka, Heb., snara.

=Rhoda= (rå̱´da), Gr., ros.

=Rosa=, =Rose= (rå̱´ṡa, rå̱ṡ), Rosa, Lat., ros.

=Rosalie= (rå̱ṡ´ali), Rosalie, Fr., liten ros.

=Rosamond= (rå̱ṡ´am·nd), Rosamunda, Fornt., rosenmun.

=Ruth= (rûþ), Rut, Heb., väninna.

=Salome= (salå̱´mi), Salome, Heb., fridfull.

=Sarah=, =Sara= (sē´ra), Heb., herskarinna.

=Selina= (silej´na), Selina, Gr., persilja.

=Sophia= (såfej´a), Sofia, Gr., visdom.

=Susan= (sû´ṡ·n), Susanna, Susen, } =Susanna= (sûṡan´na), Susanna, } Heb., lilja.

=Theodora= (þiådå̱r´a), Teodora, Gr., gåfva af Gud.

=Theodosia= (þiådå̱´sja), Teodosia, Gr., gåfva af Gud.

=Ursula= (ör´sjûla), Ursula, Lat., liten björnhona.

=Viola=, =Violet= (vej´åla, vej´ålätt), Viola, Lat., viol.

=Virginia= (v·rdjīn´ia), Virginia, Lat., jungfrulig, ren.

=Wilhelmina= (°ilhälmi´na), Vilhelmina, Fornt., gyllene hjelm.

=Winifred= (°inn´ifräd), Vinfrida, Angl. Sax., fredsälskande.

DE OLIKA FÖRENTA STATERNAS

VALSPRÅK OCH BINAMN

SAMT

DERAS INVÅNARES ÖKNAMN.

DE OLIKA FÖRENTA STATERNAS SAMT DERAS INVÅNARES VALSPRÅK OCH BINAMN.[3]

Namn. Valspråk. Statens binamn. Folkets öknamn.

=Alabama= “Here we rest.” (Här hvila vi.) Land of Flowers. (Blomsterlandet.) Lizards. (Ödlor.)[4]

=Arkansas= Regnant populi, “The people rule.” (Folket styr.) Bear State. (Björn-staten.) Bears. (Björnar.) Toothpickers. (Tandpetare.)

=California= Eureka, “I have found it.” (Jag har funnit det.) Golden State. (Den gyllene staten.) Gold hunters. (Guldjägare.)

=Colorado= Nil sine numine, “There is nothing without a providence.” (Det är intet utan en försyn.) Centennial State. (Hundraårs-staten.) Rovers. (Kringströfvare.) Centennials.

=Connecticut= Qui transtulit sustinet, “He who transplanted still sustains.” (Den som omplanterade, uppehåller.) Nutmeg state. (Muskott-staten.) Land of Steady Habits. (Landet med stadgade vanor.) Wooden Nutmegs. (Trämuskott.)

=Delaware= “Independence and Liberty.” (Oberoende och frihet.) Blue Hen State. (Blåhön-staten.) Diamond State. (Diamant-staten.) Muskrats. (Myskråttor.) Blue-Hen Chickens. (Blåhönskycklingar.)

=Florida= “In God is our trust.” (I Gud vår tillit.) Gulf State. (Golf-staten.) Peninsula State. (Halfö-staten.) Fly-up-the-Creeks. (De som fly uppför bäckdalarne.)

=Georgia= “Wisdom, Justice and Moderation.” (Vishet, rättvisa och måtta.) Cracker State. (Knäppar-staten.) Buzzards. (Ormvråkar; Hönshökar.) Crackers. (Knäppare.)

=Illinois= “State Sovereignty, National Union.” (Statens härskaremagt, nationel förening.) Sucker State. (Sugare-staten.) Prairie State. (Präri-staten.) Suckers.

=Indiana= (Intet valspråk.) Hoosier State. Hoosierdom. Hoosiers. (Hoosier betecknar, enl. någras tolkning, en man af stor fysisk styrka.)

=Iowa= “Our liberties we prize and our rights we will maintain.” (Vår frihet sätta vi värde på och våra rättigheter skola vi uppehålla.) Hawkeye State. (Skarpöge-staten.) Hawkeyes. (De skarpsynte.)

=Kansas= Ad astra per aspera, “To the stars through difficulties.” (Genom svårigheter mot stjernorna.) Garden of the West. (Vesterns trädgård.) Jayhawkers. (Kan knappast öfversättas. Jay bet. Nötskrika och Hawker är en person, som går omkring och säljer varor från hus till hus.)

=Kentucky= “United we stand, divided we fall.” (Förenade stå vi, söndrade falla vi.) Blue Grass State. (Blågräs-staten.) Corn Crackers. (Majsknäppare.)

=Louisiana= “Union and Confidence.” (Förening och förtroende.) Creole State. (Kreol-staten.) Pelicans. (Pelikaner.)

=Maine= Dirigo, “I lead.” (Jag visar vägen.) Pine Tree State. (Barrträds-staten.) Foxes. (Räfvar.) Down Easters. (Nedre-östboar.)

=Maryland= Crescite et multiplicamini, “Increase and multiply.” (Växen och mångfaldigens.) Old Line State. (Gamla linie-staten.) Craw Thumpers. (Craw bet. kråka och Thumper den som slår eller faller med ett doft ljud.)

=Massachusetts= Ense petit placidam sub libertate quietem, “With the sword she seeks quiet peace under liberty.” (Med svärdet söker hon lugn fred under friheten.) Old Bay State. (Gamla vik-staten.) Bay staters. (Invånare i Vik-staten.)

=Michigan= Si quæris peninsulam amænam circumspice, “If thou seekest a beautiful peninsula, behold it here.” (Om du söker en skön halfö, så se den här.) Wolverine State. (Järf-staten.) Wolverines. (Järfvar.)

=Minnesota= L’Etoile du nord, “The Star of the North.” (Nordens stjerna.) Gopher State. (Gopher är ett djur, som gräfver gångar i jorden.) Gophers.

=Mississippi= (Intet valspråk.) Bayou State. (Lagun-staten.) Mudcat State. (Dykatt-staten.) Tadpoles. (Grodungar.) Mudcats. (Dy-katter, ett slags fisk.)

=Missouri= Salus populi suprema lex est, “The welfare of the people is the highest law.” (Folkets välfärd är högsta lag.) Bullion State. (Bullion bet. omyntadt guld eller silfver.) Iron State. (Jern staten.) Bullions. (Se vidstående förklaring.)

=Montana= … … …

=Nebraska= “Equality before the law.” (Jemlikhet inför lagen.) Black-Water State. (Svart vatten-staten.) Bug Eaters. (Insekt-ätare.)

=Nevada= Volens et potens, “Willing and able.” (Villig och kraftig.) Silver State. (Silfver-staten.) Sage Hens. (Sage hen bet. en fogelart af hönsfamiljen, Salviehöna.)

=New Hampshire= (Intet valspråk.) Granite State. (Granit-staten.) White Mountain Boys. (Hvita bergens gossar.) Granite Boys. (Granit-gossar.)

=New Jersey= (Intet valspråk.) … Clam Catchers. (Musslefångare; clam är en ätlig mussla.)

=New York= Excelsior, “Still higher.” (Ännu högre.) Empire State. (Kejsar-staten.) Knickerbockers. (Detta ord bet. knäbyxor; det är också namnet på en framstående slägt.)

=North Carolina= (Intet valspråk.) Old North State. (Gamla nord-staten.) Turpentine State (Terpentin-staten.) Tar Heels. (Tjär-hälar.) Tuckoes.

=North Dakota= … … …

=Ohio= Imperium in imperio, “A government within a government.” (En regering inom regeringen.) Buckeye State. (Buckeye är en art hästkastanje, som växer i de vestra staterna.) Buckeyes.

=Oregon= Alis volat propriis, “She flies on her own wings.” (Hon flyger med egna vingar.) … Webfeet. (Simfötter.)

=Pennsylvania= “Virtue, Liberty, Independence.” (Dygd, frihet, oberoende.) Keystone State. (Slutstens staten.) Leatherheads. (Läderhufvuden.)

=Rhode Island= “Hope.” (Hopp.) Little Rhody. (Af namnet.) Gun Flints. (Bössflintor.)

=South Carolina= Animis opibusque parati, “Prepared in mind and resources.” (Med beredda sinnen och krafter.) Palmetto State. (Palm-staten; Palmetto är en palmart, som förekommer i de södra staterna.) Weasels. (Veslor.)

=South Dakota= … … …

=Tennessee= “Agriculture, Commerce.” (Åkerbruk, handel.) … …

=Texas= (Intet valspråk.) Lone Star State. (Den ensamma stjernans stat.) Beef-heads. (Kött-hufvuden.)

=Vermont= “Freedom and Unity.” (Frihet och enhet.) Green Mountain State. (Gröna bergens stat.) Green Mountain Boys. (Gröna bergens gossar.)

=Virginia= Sic semper tyrannis, “Ever so to tyrants.” (Alltid så åt tyrannerna.) Old Dominion. (Gamla området.) Beagles. (Harhundar.)

=Washington= … … …

=West Virginia= Montani semper liberi, “Mountaineers are always freemen.” (Bergsboarne äro alltid frie.) Loyal Highlands. (De laglydiga högländerna.) …

=Wisconsin= “Forward.” (Framåt.) Badger State. (Gräfsvins-staten.) Badgers. (Gräfsvin.)

[3] Åtskilliga af dessa valspråk och binamn äro mycket svåra, ja, nästan omöjliga, att återgifva på svenska. Vi hafva dock här gifvit en ordagrann öfversättning för att låta våra läsare, som icke hafva det förut, få åtminstone en föreställning om betydelsen af dessa valspråk och namn.

[4] Man bör komma i håg att dessa öknamn brukas i skämtsam betydelse, utan all ond afsigt.

FÖRTECKNING

ÖFVER

EGENDOMLIGA AMERIKANSKA ORD OCH UTTRYCK

SAMT

S. K. “SLANG”-UTTRYCK JEMTE DERAS BETYDELSE PÅ SVENSKA.

AMERIKANSKA ORD OCH UTTRYCK.

Ehuru det språk, som talas i Amerika är det engelska språket, så har dock en mängd originella och betecknande amerikanska ord och fraser uppstått, af hvilka de flesta måste läras särskildt för att af utländingar begripas. I de allra flesta ordböcker återfinnas de icke. Åtskilliga af dessa, som äro egendomliga endast för vissa trakter eller utgöra, hvad man skulle kunna kalla, provinsialismer hafva här icke blifvit upptagna; nedanstående förteckning innehåller endast sådana, som erhållit vidsträcktare spridning och allmännare användning.

=Aboard= (ombord). Den användning den nautiska termen aboard erhållit i Förenta Staterna, äfven då det är fråga om förhållanden på land, är ganska egendomlig. Personer, som färdas på jern- eller spårvägar uppmanas att “go aboard the cars” (gå ombord på vagnarne), och konduktören utropar, när alla äro uppe: “All aboard” (Alla ombord!)

=Baggage-car= (engl. Luggage-van, sv. Packvagn). På amerikanska jernvägar användes det första, på engelska det andra af dessa uttryck. Likaså kallar amerikanaren “baggage” (packning), hvad som engelsmannen kallar “luggage.” Se Freight.

=Barking up the Wrong Tree= (egentl. att göra ståndskall vid orätt träd.) Se Tree.

=Bartender= (engl. Barmaid, sv. kypare, uppasserska.) Under det i England personer, som passa upp på källare och andra förfriskningsställen, i allmänhet äro kvinnor och benämnas “barmaids,” intagas dylika platser i Förenta Staterna af män, hvilka kallas “bartenders.”

=Bayou= (uttalas: bajû´). Ett uttryck, som leder sitt ursprung från de tidigare franska nybyggarne, och som betecknar dessa inlands laguner, så vanliga på stränderna af de vattendrag, som flyta till Mexikanska viken.

=Bee= (Bī). Den betydelse, som detta ord erhållit i Förenta Staterna, är helt och hållet betecknande för dem. Den tidige nybyggaren byggde vanligen sin stockkoja (log cabin) utan någon hjelp, men då han företog sig att bygga ett ordentligt hus, stälde han till en raising, såsom uppresandet af virket kallades. Alla grannarne lemnade då sitt biträde, och detta kallades “a building-bee” eller “a raising-bee.” På samma sätt finna vi uttrycken “chopping-bee” (hvilket på sv. skulle kunna återgifvas med “vedhuggningskalas”), “husking-bee” (majsrensningskalas) o. s. v.

=Bee-line=. Bijägaren har riktat engelska språket med frasen “to strike a bee-line.” Ett energiskt bemödande eller hastigt, direkt lopp mot ett visst mål kallas “to make a bee-line” för detta mål.

=Blaze, Blazing=. I Virginia voro förläningar af regeringen vanligen “blazed out,” eller “blazoned” (utmärkta) genom att hugga några märken i barken af ett träd. Ordet, som är af franskt ursprung (från det franska blason) har öfvergått till en amerikanism; en nykomling “blazes out” (utmärker) sin företrädesrätt på trädstammar eller dödar (deadens) ett träd för samma ändamål genom att i barken hugga en ring rundt omkring detsamma (by ringing it), så att saften hindras från att uppstiga (jmf. det sv. “bleka” ell. “blecka” träden).

=Blizzard=. Ett modernt amerikanskt ord, som antagligen är mer eller mindre ljudhärmande (onomatopoiätiskt). Ord, som erinra om detta, äro blow, blast, blister, bluster. Det franska blesser (såra) har också blifvit föreslaget såsom ursprungsord, men det gifves föga skäl för att antaga ett franskt ursprung. Såsom betecknande en rasande snöstorm blef ordet allmänt användt i amerikanska tidningar under den stränga vintern 1880-1881; och i enstaka fall förekom ordet tidigare med samma betydelse.

=Blue Envelope= (blått kuvert). Några af de stora amerikanska jernvägarne använda olika färgade kuvert för olika grenar af sina affärer. Vid några af dessa brukas ett blått kuvert för att lemna underrättelse om afsked. Häraf härleder sig frasen “to get the blue envelope,” som sålunda betyder förlust af en anställning. Ett gult kuvert brukas äfven understundom.

=Bogus= (Counterfeit, Fraudulent; sv. falsk, efterapad). Den sannolikaste förklaringen af detta mycket vanliga uttryck är, att namnet Borghese, som en på sin tid ovanligt framgångsrik svindlare antagit, under tidernas lopp icke endast förvreds till Bogus, utan slutligen kom att beteckna allt, som var falskt och svekfullt. Uttrycket spreds hastigt öfver hela unionen och är nu en af de allmännaste amerikanismer.

=Bonanza.= En spansk term, som betyder det samma som Placer (se detta). Det är en sjöfartsterm och betecknar vackert väder till sjös. Om läsaren vill slå upp i en engelsk bibel Matt. 8: 26, så skall han finna, att sedan Frälsaren näpst vädret och hafvet “there was a great calm.” Och om man uppsöker samma ställe i en spansk öfversättning, så finnar man samma fras återgifven med “una grande bonanza.” Det är lätt att förstå, huru ordet erhöll sin figurliga betydelse och kom att beteckna ett lyckligt lugn och ett godt hopp efter ett ansträngande sökande.

=Boss= (Master, Employer, Leader; sv. Förman, Bas). Ordet “boss” härledes af det holländska baas. Från början användt i sin ursprungliga betydelse af herre eller uppsyningsman, blef det senare brukligt att tala om en “boss tailor” eller en “boss carpenter” utmärkande en handtverkare, som använde flera personer såsom arbetare. Snart erhöll ordet vidsträckt popularitet. Det har också öfvergått till ett verb, och “to boss a job” är ett vanligt uttryck för att åtaga sig ett arbete. Ordet har äfven öfvergått i politiken. Hufvudmannen för ett parti, ledaren af en intrig, upphofsmannen till en motion i kongressen kallas hvar och en “the boss.” Uttrycket är nu i bruk från St. Lawrence viken till Mexikanske golfen, från New York till San Francisco.

=Bottoms= (bottnar). Den bördigaste marken ligger vanligtvis utefter något vattendrags lopp eller, såsom det uttryckes, “in the river bottom.”

=Boy= (gosse). I södern blefvo husets och stallets tjenare allmänt kallade “boys” oberoende hvilken deras ålder var. Häraf uppstod den vanan att dubba den manliga hjelpen i amerikanska hotell till “boys,” såsom “the bell-boy” (springgossen), “the waiter-boy” (uppassaren), äfven om de äro gråhårsmän.

=Broke= (bruten, utarmad). “Flat broke,” “Dead broke” eller “Gone broke” äro likbetydande uttryck, som beteckna en utfattig eller bankrutterad ställning. “Busted” sprängd är likaledes ett mindre elegant, men icke mindre kraftigt uttryck för samma sak. Det leder sitt ursprung från spelarens språk, “breaking the bank” (spränga banken).

=Buggy=, i England ett litet tvåhjuligt enbetsåkdon, som knappast förekommer i våra dagar, betecknar i Amerika kanske det mest använda af alla åkdon. Det har fyra hjul, men endast ett säte samt förekommer både med och utan kur (sufflett) öfver.

=Bummer.= Till och med språkforskare blifva måhända förvånade öfver att höra, att ordet “bummer” är icke allenast icke ett “slang” ord, utan är icke ens af rent amerikanskt ursprung. Det träffas nämligen i engelska tidningar under formen “bummaree” så tidigt som år 1600. Ursprungligen menades dermed en person, som färdades omkring och sålde fisk utom den vanliga torgplatsen. Som sådana personer betraktades såsom bedragare af de regelbundna handlandena, blef uttrycket en föraktlig benämning för en oredlig person med oregelbundna vanor. Ordet uppträdde först i Förenta Staterna på femtitalet i Californien samt spred sig österut, tills det under inbördeskriget kom i allmänt bruk.

=Bushwhacker.= Ordet “bush” har på några orter, särskildt i Australien och Syd-Afrika erhållit betydelsen af en trakt rik på träd och småskog. Det är knappast troligt, att termen är en ren amerikanism; ehuru uttrycket knappast är kändt i England, förekommer det i Australien och Syd-Afrika. Ursprungligen användes det för att beteckna framdrifvandet af en båt genom att draga i buskarne på flodens strand och blef sedan ett uttryck för laglösa personer och sådana, som för att undgå rättvisan togo sin tillflyckt till skogs- och buskmarker.

=Busted.= Se Broke.

=Butte.= Ett ord af franskt ursprung, som öfver hela vestern brukas för att beteckna enstaka höjder eller jordbankar af obetydlig höjd. Det användes äfven såsom verb och utmärker afskärandet af något föremål med ett slött verktyg.

=Call= (kallelse). En amerikansk prestman, som åstundar ett verksamhetsfält, väntar på “call” eller inbjudning från en församling att komma och taga dess andliga vård om hand. Då kallelsen antages, så är han stadfästad i sitt embete (“settled”) och erhåller en faststäld lön.

=Campaign= (Contest; sv. kampanj). Det i England brukliga uttrycket “election contest” (valstrid) heter i Amerika “a political campaign” (politisk kampanj).

=Camp-meeting.= En församling i det fria. Öfver allt i Förenta Staterna hållas möten för religiösa ändamål, i synnerhet för bön och predikande, vanligen sommartiden i lundar. Det är ett uteslutande amerikanskt bruk.

=Cars= (Carriages; sv. vagnar). På amerikanska jernvägar kallas passagerarvagnarne för “cars” eller “coaches,” medan de i England benämnas “carriages.” Se Horse-car.

=Cattle= (boskap). I England brukas detta ord om alla djur, som tjena till föda eller användas såsom dragare, men i Amerika betecknar det djur endast af oxslägtet.

=Cattle-ranges= (betesmarker för boskapen) utgöras af dessa väldiga landsträckor i vestern eller syd-vestern, hvarpå boskapen ströfvar omkring och söker sin föda.

=Chores= (uttalas Tjå̱rs). En ren amerikanism, som utgör ett gemensamt namn på alla de mångfaldiga olika göromål omkring huset och farmen, som dagligen behöfva skötsel.

=Chute= (uttalas Sjût). När en ström plötsligen sammantränges och inneslutes mellan höga stränder och derigenom kastar sig ned på det lägre landet med större eller mindre hastighet, så benämnes ett sådant ställe “a chute.” Äfven vid grufdrift användes ordet för att beteckna en artificiel ström, som inneslutes inom trånga bräddar. Men icke nog härmed: rännor, för att leda t. ex. kol från kolvagnar ned i källare eller andra aflastningsplatser eller bomullsbalar ned på fartyg vid lastning, kallas “chutes.” Se för öfrigt Flume.

=Clever= (skicklig) är en af de mest misshandlade amerikanismer, som finnes. Ordet har erhållit två mycket olika betydelser: uppe i norden betecknar det en godsint, förbindlig person, medan det i södern betyder begåfvad, talangfull. Det amerikanska älsklingsordet “smart” har emellertid betydligt utträngt det.

=Cob= (urtröskad majskolf). Detta namn har gifvits till majsplantans ax eller kolfvar, sedan majskornen blifvit, såsom det heter, “shucked,” d. v. s. urtagna.

=Cole-slaw.= En maträtt af sönderskuren, rå kål, egendomlig för Förenta Staterna; liksom namnet leder den sitt ursprung från de tidiga, holländska nybyggarne, som kallade den “kool-slaa.”

=Conductor= (Guard; sv. konduktör). Tjensteman på jernvägståg eller spårvagnar; i England kallas en sådan tjensteman “guard”.

=Creole= (Kreol). Person af europeiska stamfäder född i de södra staterna eller Vestindien. Ordet härledes af det spanska criollo. Endast i Louisiana utgör en blandning af franskt blod den sanna kreolen. Hans språk, som är en blandning af engelska, franska och några få afrikanska ord, kallas “Kreol-franska.”

=Cunning= (näpen, slug, knepig). Ett samtalsord, som betecknar tilldragande egenskaper, uppfinningsrikhet, lekfullhet; användes mest om barn. Ex. A cunning child, ett näpet barn.

=Cute= (skarp, skarpsinnig). En Yankee-förkortning af “acute,” som betecknar skicklig, skarpsinnig.

=Dead Broke.= Se Broke.

=Diggings.= Ordet diggings är icke främmande för engelska öron på grund af dess användning i guldminorna i Australien. Der betecknar det vanligen endast en plats, hvarest man gräfver efter ädla metaller; men i Amerika menas dermed nästan hvad plats som helst, der gräfning företages.

=Divide= (delare). Långsträkta åsar, som bilda vattendelare.

=Domestics.= En term, som brukas för att beteckna inom landet tillverkadt gods till skilnad från importerade varor.

=Doughnuts= (ut. då̱´nöts; ett slags bakelse). Ett ord lika amerikanskt som det bakverk det betecknar. Det är en engelsk förvrängning af det holländska donnets. Bakverket motsvarar närmast, hvad man på svenska kallar strufvor.

=Down East, Down-Easter.= De s. k. Ny-England-staterna samt innevånarne deri.

=Drink.= Liktydigt med det engelska ordet “dram,” sv. sup.

=Drummer= (Commercial traveller; sv. handelsresande, profryttare). “The drummer” har förmodligen erhållit detta namn på grund af sin vana att resa landet rundt och liksom trumma i hop kunder.

=Dry Goods= (alngods). Detta ord användes i Förenta Staterna om sådana varor, som i England äro kända under benämningen “linen-drapery” eller “haberdashery” (sv. kortvaruhandelsartiklar). Korta varor för män kallas vanligen “men’s furnishings.”

=Dump.= To dump i betydelsen af att vicka upp en kärra och stjelpa ur innehållet är ett rent amerikanskt uttryck, och de öppna platser der aska, sopor och annat dylikt aflassas benämnas “dumping grounds.”

=Dutch.= Särskildt i New York, men äfven i många andra trakter af Förenta Staterna användes benämningen “Dutch” oriktigt såväl om tyskar som om holländare. Äfven i England har i äldre tider ett sådant missbruk egt rum. Sannolikt är att detta har sin grund i en sammanblandning af det tyska ordet Deutsch och det engelska Dutch eller uti ett engelskt bemödande att benämna tyskarne med deras eget namn.

=Engineer= (Engine-driver; sv. maskinist). Den person, som sköter ett lokomotiv, kallas i England “engine-driver,” men i Amerika engineer (sv. lokomotivförare).

=F. F. V.’s.= En förkortning af “First Families of Virginia,” som ofta skämtsamt användes för att utmärka nedstamning från någon familj i det tidigast bebygda området.

=Fireman= (Stoker; sv. eldare). En eldare på amerikanska lokomotiv och ångbåtar kallas i Amerika “fireman,” i England “stoker.”

=Fix.= “To fix” är, säger en författare “ordet öfver alla ord,” enär det knappast gifves en handling eller yttring af kropp eller sinne som icke i ett eller annat fall kan återges med detta ord. Hvad helst som skall göras, som skall repareras, ordnas eller arrangeras--allt är “fixed.” Presidenten “fixes his cabinet,” handtverkaren sin arbetsbänk, och sömmerskan sin symaskin. Och än vidare kan “fix” innebära svårigheter eller villrådigheter. En ung dam t. ex., som tvekar mellan två friare “is in a painful fix.”

=Fizzle= (utt. fiṡṡ´l). Detta ord har fått en egendomlig betydelse i Amerika. Den gammalmodiga musköten kunde ofta klicka vid affyrandet, då krutet i fängpannan brann upp med ett hvinande (fizzling) ljud. Häraf har ordet fizzle kommit att beteckna hvarje löjligt felslående eller misslyckande (fjasko), sedan stora förhoppningar närts (jemf. det sv. slang-uttrycket: “Det blef pankaka af alltihopa”).

=Flat Broke.= Se Broke.

=Flats= beteckna i den fjerran vestern de alluvial--(genom öfversvämning danade) landsträckor på en flods stränder, hvilka äro utsatta för öfversvämningar, samt äfven vidsträckta sandgrund i flodbädden.

=Flume= (kvarnränna). Detta ord har i vesterns grufdistrikt kommit att beteckna en ström af vatten, som ofta ledes i tråglika lådor öfver en sträcka af många mil från källorna, hvarifrån vattnet tages till platsen, der dess kraft behöfves (jemf. de skandinaviska timmer- eller flottrännorna).

=Folks.= Se people.

=Freight= (utt. Frēt; Goods; sv. fraktgods). Artiklar, som transporteras med jernvägarne kalles i Amerika “freight” och i England “goods.” Sålunda har man i Amerika “freight-train” (godståg) och i England “goods-train” eller “luggage-train.” En engelsman benämner aldrig saker sända med fartyg “freight,” utan “cargo” eller “lading.”

=Freight-cars= (Trucks). Se Railroad.

=Garden Sass.= Se Sass.

=Given Name.= Detta är endast ett samtalsuttryck för =dopnamn=.

=Gone broke.= Se Broke.

=Gone Up, Gone Under.= Dessa begge uttryck beteckna i vestern samma sak; de betyda “misstaga sig,” “gå i kras” eller till och med “dö.”

=Greens= (grönsaker). Detta är ett gemensamt uttryck för sådana grönsaker, hvars blad kokas och ätas t. ex. spenat; i England betecknar ordet ett slags kål.

=Grit, Clear Grit.= Ett rent amerikanskt uttryck, som betecknar friskt mod (pluck), energi, idoghet eller alla dessa tre tillsammans. Förmodligen står uttrycket i förbindelse med den föreställningen, att ju mer grus (“grit”) eller grofkornighet sandsten innehåller, desto bättre nöter den vid slipning af hårda föremål.

=Guess= (gissa). Detta ord, som i England innebär en supposition eller ett antagande, har i en amerikanares mun betydelsen af säkerhet. “I guess I can” betyder från hans läppar nästan det samma som “I am sure I can,” (Jag är säker på, att jag kan).

=Gulch.= Ett gammalt engelskt ord, som i Amerika lefvat upp och betyder en uttorkad strömfåra eller flodbädd; det är icke såsom allmänt förmodas af spanskt ursprung.

=Handle= (handtag). “To fly off the handle” betyder att förlora sitt tålamod eller, då fråga är om en dam, att bedraga (drifva med) sin älskare.

=Help= (Servant; sv. hjelp). Ordet “help” blef förmodligen upptaget för att undvika ordet servant i “detta frihetens land.”

=Hired Man, Hired Girl= (sv. dräng, piga). Två uttryck, som troligen också antagits i Förenta Staterna för att undvika ordet Servant.

=Hog-wallows.= Omvexlande håligheter och kullar, som uppstått genom att vattnet bortnött de lösare lagren; ett uttryck begagnadt i vestern.

=Homely= (Plain; sv. grof, ful). Amerikanaren säger, en flicka är “homely,” då han menar, att hon eger grofva drag; och sålunda har ett ord, som egentligen utmärker kvinnans älskvärdaste egenskap, husligheten (homely betyder egentl. huslig), kommit att blifva ett uttryck för någonting mindre önskvärdt.

=Horse-car= (Tram-car; sv. spårvagn). Spårvagn kallas i Amerika “horse-car,” i England åter “tram-car.”

=Hummock.= Ett namn, som i södern gifves åt lindrigt afrundade kullar, beklädda med skog. I nord-vestern återgifves samma begrepp med uttrycket “knobs”, och ett sådant område kallas “a knobby country.”

=Island= (egentl. ö). En enstaka samling af träd på ett vidsträckt prärieland.

=Jackknife= (Pocket-knife; sv. fällknif). I Ny-England kallas i dag ett särskildt slag af knif “a jackknife.”

=Jersey Lightning= (egentl. Jersey-blixt). Ett samtals-uttryck för den cider (äppelvin), som säljes i staten New Jersey. Det är ett allmänt antagande, att den rusar ovanligt snabbt (“som en blixt”), deraf troligen namnet.

=Jim-jams.= En grufarbetares uttryck för delirium tremens (fyllerigalenskap).

=Knickerbocker.= Ursprungligen namnet på en gammal holländsk borgarfamilj i New York; namnet har kommit att användas som en hedersbenämning på alla värda afkomlingar af holländskt ursprung.

=Knob.= Se Hummock.

=Logging.= En ren amerikanism, som betecknar nedforslandet af fälda trädstammar till vattendrag eller till en såg. En koloni af timmerhuggare kallas “loggers.” Detta ord har gifvit upphof till en politisk amerikanism: “log-rolling.”

=Lot.= (Plot eller Field). Ordet lot såsom betecknande land är okändt i England, men vanligt i Förenta Staterna. Denna betydelse leder sitt upphof från en gammal puritansk sedvana. De första nybyggarne på Ny-Englands kustplantager innehade de vidsträckta saltkärr, som frambragte så utmärkt salt-hö, såsom gemensam egendom, och hvar och en slog, stackade och insaltade så mycket deraf, som han önskade. När emellertid befolkningen tillväxte, och den första enkelheten och endrägten icke längre var rådande, kom man öfverens om att fördela dessa allmänningar i lika lotter på alla familjer. Detta verkstäldes enligt bibliskt föredöme genom lottkastning (“by lot”), och det stycke, som hvar och en utvalde, då hans namn uppropades, blef kändt såsom hans “lot.” Puritaneras fasta tro på, att en särskildt försyn vakade öfver dem och deras intressen, förmådde dem att fortfarande anlita detta förfaringssätt vid fördelning af mark eller andra föremål af värde, som hittills ansetts såsom gemensam egendom, och sålunda kom uttrycket “lots” snart att beteckna hvilken betydligare storhet som helst.

=Lumber= (Timber, sv. timmer). I Förenta Staterna förstås med “lumber” förarbetadt timmer; häraf hafva vi uttrycken “lumber-yard” (brädgård) för det engelska “timber-yard” och “lumber-camp” för att beteckna en koloni af timmerhuggare, hvilka sägas vara sysselsatta med “lumbering” samt kallas “lumber-men”. Se Logging.

=Mad= (Wild, Angry; sv. Ond, rasande). Mad i betydelsen af ond, förargad och såsom en motsvarighet för det engelska wild, har blifvit erkändt som utmärkt god, gammal engelska.

=Muss.= Ett samtalsord, som betecknar att bringa i förvirring, kasta huller om buller. Såsom ett nomen betyder det skräp, smörja o. s. v. Äfven användes det understundom för att beteckna slagsmål, stormigt uppträde, träta.

=Notion.= “Notion” i betydelsen af små, obetydeliga varor kan betraktas såsom en genuin amerikanism.

=Oil= (olja). Under petroleum-feberns dagar i Pennsylvania betydde ett oljefynd detsamma som förmögenhet för den lycklige upptäckaren. Häraf öfvergick frasen “Struck oil” i allmänt tal till att beteckna plötslig rikedom.

=People= (Relations; sv. slägt, anhöriga). En amerikanare talar om “his people” (sitt folk) och menar dermed sina närmaste anhöriga, under det en engelsman skulle säga “relations”. Ordet “folks” nyttjas i samma betydelse.

=Pile.= Grufegaren eller köpmannen, som blifvit rik, säges hafva “made his pile”--ett uttryck, som importerats från guldgräfvarelägren.

=Pineries.= Dermed menas de trakter i östern, vestern, norden eller södern, der det värdefulla barrträdstimret hugges.

=Placer.= En amerikansk grufterm af spanskt ursprung, hvarmed från början menades helt enkelt nöjet att komma obemärkt till någon rik guldgrufva; men som nu betecknar icke allenast den lösa sand, som innehåller guld, utan hvarje god sak, som lofvar riklig vinst. Se Bonanza.

=Posted.= Bland talspråks-uttryck, som leda sitt ursprung från handeln, höres knappast något så ofta som posting och posted. Uttrycken komma naturligtvis från vidräkningar, som, då de fullständigt införts i liggaren, sägas vara “posted”. Såsom amerikanismer brukas dessa termer för att beteckna, att man är fullt hemma i en viss sak eller eger full kännedom om ett ämne. En person, som ämnar slå sig på landtbruk kan derför säga: “I require much posting (information) before I begin” (jag behöfver mycken undervisning, innan jag börjar), och en lärd man, som är hemma i litet af hvarje, anses vara posted on all grave questions.

=Prairie.= Denna term, som i Amerika utgör uttrycket för hvad som i Europa och Asien kallas stepper och i Syd-Amerika pampas, betecknar de väldiga sträckor af gräsbevuxet land, som finnas i fjerran vestern. Ordet är af franskt ursprung.

=Prairie-dog= (Präriehund). Detta är alldeles icke någon hund utan en art murmeldjur, som fått sitt namn från sitt skrik, hvilket liknar det gälla skallet af en leksakshund.

=Prairie-hen= (Präriehöna). Det vestamerikanska namnet för en amerikansk hönsfågel (Tetrao cupido).

=Prairie-wolf= (Prärievarg). Detta är en amerikansk art af vargslägtet. Den är af en rapphönshunds storlek samt lefver i hålor utgräfda i jorden. I södern och syd-vestern bär den det spansk-amerikanska namnet coyote.

=Railroad= (Railways; sv. jernväg). “The railroad,” såsom amerikanarne säga i stället för det engelska railway, har fört med sig en hel del termer, egendomliga för nya verlden. Hvad som i England kallas “station”, blir i Amerika “a depot”; gamla verldens “trucks” (lastvagnar) kallas “freight-cars”, och dessutom förekomma “palace cars” (palatsvagnar) och till och med “silver palace cars”.

=Raise= (uppdraga). Detta ord, som i England användes, när det är fråga om växter och djur, brukas i Amerika äfven med afseende på personer. Mycket ofta får man höra frågan: “where were you raised?” (Hvar blef Ni uppfostrad). Man får också höra sådana uttryck som “to raise money” (att anskaffa pengar) o. s. v.

=Ranch, Ranchman.= Rancho var den mexikanska spaniorens farm (landtgård) och ranchero var farmaren (landtbrukaren) sjelf. I den stora vestern betecknar uttrycket “ranch” boskapsuppfödarens hem.

=Reckon= (räkna på). Söderns motsvarighet för Ny-Englands “guess” (gissa) och mellanstaternas “expect” (vänta).

=Right away= (Genast). Right away användt i stället för straightway uppväckte den berömde engelske skriftställaren Dickens förtrytelse vid hans första besök i Boston. Nu förekommer uttrycket öfver hela unionen och har banat sig väg äfven till England.

=Run.= Mycket betecknande för amerikansk hast och brådska är det jemförelsevis moderna uttrycket “run” i betydelsen af att sköta, stå i spetsen för, förvalta något slags affär, från det mest jättelika hotell till den allra obetydligaste handel. “Who runs this business now?” betyder: Hvem är nu affärens föreståndare? Hvem sköter nu denna affär? Frasen “run on a bank” (rusning på en bank) är icke ett rent amerikanskt uttryck, enär det förekommer äfven i England.

=Saloon= (Public-House; sv. krog, värdshus). Benämningen public-house i England har i Amerika utbytts mot det mera anspråksfulla uttrycket “saloon.”

=Santa Claus= (Jul-tomte). Barnens Jul-tomte är i Förenta Staterna känd under detta namn; den holländska formen Santa Klaas är helt enkelt en förkortning af Nicholas, ett skyddshelgon af otvifvelaktigt holländskt ursprung.

=Sass.= I Ny-England menas med “garden sass” hvarje slag af mindre grönsaker. Se Truck.

=Shanty= (skjul). Ett ord af franskt ursprung (chantier), som allmänt användes för att beteckna ett obetydligt trädskjul eller lider.

=Shuck= (majsagnar). Den yttre betäckningen på majsplantans fruktsamling. Detta namn är egendomligt för södern. I vestra och norra staterna är motsvarande ord “husk.” Derför blir också benämningen på en särskild sammankomst för att rensa agnarne af majsen i södern “a shucking bee” och på andra trakter “a husking bee.”

=Shute.= Se Chute.

=Skedaddle.= En amerikanism, som kom i omlopp under inbördeskriget och som betecknade en brådstörtad flykt. Ordet påstås af några vara af irländskt af andra af skotskt ursprung. Andra åter anse det komma från grekiskan. Huru nu härmed förhåller sig, torde vara tämligen svårt att afgöra.

=Small Potatoes= (egentl. små potatis). Hvad som helst som är litet, uselt eller obetydligt. Fullständiga frasen är “Small potatoes and few in a hill” (små potatis och få under).

=Smart.= Se Clever.

=Sour, Soured= (missbelåten). Vesterns humoristiske son talar om en missbelåten nybyggare såsom en man “who has soured on his section” (som har blifvit utledsen på sitt område). En bedragen älskare “sours on his former flame” (är förbittrad på sin förra flamma), och förlust af pengar genom en banks cession “has soured the stockholders” (har gjort aktieegarne förbittrade).

=Spout, Up the.= Se Gone up.

=Squatter.= En person som icke köper land på lagligt sätt utan helt simpelt slår sig ned (“squats”) på den plats, som bäst passar honom.

=Stump= (stubbe). På en trakt, hvarifrån skog nyligen blifvit afröjd, kvarstå trädstubbar under åratal såsom ett i ögonen fallande drag för landskapet. Sådana hafva ofta erbjudit en läglig talarestol för politiska talare, och deraf hafva uppstått uttrycken “to take the stump” eller “to stump the country,” hvilka beteckna att fara från plats till plats, hålla politiska tal och värfva röster. En person, som gör detta, betecknas med uttrycket “stump speaker.”

=Sugar-camp.= Ett i de norra staterna och Canada förekommande uttryck, som betecknar en sammankomst i någon lund för att af sockerlönnens saft bereda lönnsocker. En lund af sockerlönnar kallas “a sugar-orchard.”

=Surprise-party= (öfverraskningsparti). En visit af flera personer, hvilka efter öfverenskommelse besöka en familj, som på förhand icke blifvit underrättad och som derför är “surprised” (öfverraskad). Af denna orsak medföra de besökande sina egna förfriskningar.

=Ten-pins.= Ten-pins är kägelspel med tio käglor. En gammal lag, som utfärdades mot kägelspel (Nine-pins), kringgicks genom att tillägga en tionde kägla. Den person, som slog alla käglorna sades “to make a ten-strike” (göra ett tio-slag). Sålunda kom frasen “to make a ten-strike” att i dagligt tal beteckna ett lyckligt drag.

=Ten-strike.= Se Ten-pins.

=Timber= (Forest; sv. skog). Ordet “timber” begagnas i vestern för hvilket skogsland som helst. Häraf betyder “to take to the timber” att hålla sig dold i skogen. Uttrycket “Presidential timber” användes också om personer, som anses lämpliga för presidentembetet. Liksom intet annat än de högsta och rakaste träden utväljas för afverkarens yxa, så äro de mest framstående männen de ende, som kunna sättas i fråga för det högsta embetet.

=Track= (Line; sv. jernvägs- eller spårvägslinie). En jernvägsbank, som i England kallas “line,” benämnes i Amerika “track.”

=Tree.= Den allmänna vanan hos jagadt villebråd att taga sin tillflykt till träd gaf upphof till frasen “to tree one’s self” eller “to tree game,” (jmf. “att träa,” som är en allmän jagtterm i Sverige). Vid opossum-jagt misstaga sig hundarne ofta om trädet, hvari djuret tagit sin tillflykt, och sägas derför “to be barking up the wrong tree,” en fras, som sedermera kommit att begagnas om liknande misstag i allmänna lifvet. Uttrycket “Up a tree,” i betydelsen af att vara i någon brydsam belägenhet, är också af samma ursprung. Se Barking up the wrong tree.

=Truck= (Vegetables; sv. grönsaker). Köksträdgårdens alster äro i Amerika kända under namnen “truck,” “garden-truck” eller “garden-sass.”

=Truck= (Litter, Rubbish; sv. skräp). En annan betydelse af det amerikanska “truck.”

=Truck= (Van eller Dray; sv. transportvagn; jmf. det sv. “drög”). Det fordon, som i Förenta staterna är kändt under namn af “truck,” kallas i England “van” eller “dray.”

=Ugly= (Ill-tempered; sv. vid dåligt humör, butter). En mycket besynnerlig förvrängning af betydelsen af ordet ugly är, då det användes såsom likbetydande med “ill-tempered” eller “angry” (förargad, butter, tvär).

=Up a Tree.= Se Tree.

=Vandoo.= I de mellersta staterna, i synnerhet på landsbygden, utmärker “vandoo” en auktion på gods och boskap. Det är en förvrängning af det franska vendue (af vendre = att sälja).

=Vigilantes, Vigilance Committees.= Af eget initiativ inrättade lag- och ordnings-föreningar i vesterns första nybyggen för att döma och straffa förbrytare.

=Wash-out.= Detta ord betecknar en genombrytning eller öppning i en fördämning eller en strandvall; i synnerhet användes ordet om en genombrytning af en jernvägsbank, och äfven om bottnen på en kanal rasat.

=Wilt.= To wilt synes vara en genuin amerikanism, utmärkande det tillstånd i en blommas lif, som ligger mellan “slokandet” och förvissnandet. Frasen “He wilted right down” (han förlorade både mod och krafter, han föll tillhopa) är ett uttryck egendomligt för den nya verlden.

=Wiped out= (utplånad). Ett uttryck i vestern för “death” (död).

=Yellow Envelope.= Se Blue Envelope.

OM ANVÄNDNINGEN AF ENGELSKA SPRÅKET

SAMTALSÖFNINGAR

FÖR INLÄRANDE AF TITLAR, TILLTALSORD OCH HELSNINGAR, FÖRFRÅGNINGAR NÖDVÄNDIGA FÖR EN FRÄMLING PÅ RESA, PÅ ETT HOTELL, VID KÖP, FÖRSÄLJNING O. S. V.

SAMTALSÖFNINGAR.

Engelska språkets tilltalsord och titlar.

Förutom det såsom tilltalsord till alla personer användbara engelska pronomen You (utt. jû), Ni, begagnas i engelskan hufvudsakligen följande ord vid tilltal eller vid personers omnämnande:

Mr. (Mister), herr;

Messrs. (Messieurs, utt. mas´sj·rs eller mäs´s·rs), herrar;

Mrs. (Mistress, utt. mis´sis), fru;

Miss, fröken;

Master (utt. mās´t·r), ung herre, unge herr;

Sir (utt. sörr), herre;

Madam (utt. mad´d·m), min fru;

Gentleman (utt. djän´t·lman), herre;

Lady (utt. lē´di) fru, nådig fru;

Esquire (utt. äsk°ejr´) herre.

De användas på följande sätt:

Mr. herr, och Mrs. fru, begagnas alltid med åtföljande namn, både till och om en person. Ex. Good morning, Mr. Smith (God morgon, herr S.); How do you do, Mrs. Miller? (Hur står det till, fru M.) I saw Mr. Smith and Mrs. Miller yesterday (Jag såg hr S. och fru M. i går).

Messrs. herrar, begagnas med åtföljande namn om flera herrar. Ex. Messrs. Brown and Co. (hrr B. & Comp.)

Miss fröken (mamsell) efterföljes likaledes af namnet och användes till och om ogifta fruntimmer. Ex. I beg your pardon, Miss Mary (Jag ber om ursäkt, fröken Maria).

Master “unge herr” begagnas ofta om och till gossar. Ex. Master William is a good boy (Unge herr Vilhelm är en bra gosse).

Sir min herre användes ensamt utan efterföljande namn, vid tilltal till manliga personer.

Anm. Efterföljdt af ett förnamn, användes Sir till och om adelsmän (baronets eller knights). Ex. Sir John.--“Min herre” kan aldrig heta my Sir, utan Sir, dear Sir eller my dear Sir.

Madam min fru nyttjas likaledes utan namn, vid tilltal till gifta fruntimmer (eller äldre ogifta damer). Ex. Good bye, Sir, Madam (Farväl, min herre, min fru).

Gentleman, en herre, användes utan efterföljande namn om en herre; gentlemen, herrar, utan namn till och om flere herrar; lady, en fru, utan namn till och om en fru. Ex. A gentleman has inquired for you (En herre har frågat efter Er). Step in, gentlemen (Stig in, mina herrar). Ladies and gentlemen! (Mina damer och herrar!). An elderly lady has been here (Ett äldre fruntimmer har varit här). Förnäma fruar tilltalas med Mylady (utt. milē´di).

Anm. Gentleman betyder äfven i allmänhet en bildad, väluppfostrad man med städadt sätt och god karakter.

Esquire (förk. Esq.) användes vid utanskrifter efter namnet på bref, då man icke framför namnet använder ordet Mr. Ex. To John Smith, Esq. (Till herr Johan Smith). Man kan äfven skrifva: To Mr. John Smith, då ordet Esq. icke får utsättas.

Vidare märke man de adliga titlarne Lord (utt. lå̱rd), Mylord (milå̱rd´), Your Lordship (jûr lå̱rd´sjipp) o. a. d.--Prester benämnas Reverend (räyv´rend), motsvarande det svenska (hög)-vördig o. s. v.

Vanliga talesätt.

Good morning, Sir. How do you do? | God morgon, min herre. Hur står det | till? | Good afternoon. Good evening. | God afton. | Perfectly well, thank you. | Jag tackar, fullkomligt bra. | Good bye, dear Charles. | Adjö, bäste Karl. | You may be sure of it. | Det kan ni vara säker på. | You may depend upon it. | Det kan ni lita på. | There is no doubt of it. | Det är intet tvifvel underkastadt. | I really don’t believe it. | Jag tror det verkligen icke. | You are right and I am wrong. | Ni har rätt och jag orätt. | I can positively assure you. | Jag kan bestämdt försäkra er. | Indeed, is it possible? | Verkligen? Är det möjligt? | It is almost incredible. | Det är nästan otroligt. | Is it true? Yes, to be sure. | Är det sant? Ja, helt säkert. | Do you understand me? | Förstår ni mig? | What did you say? | Hvad sade ni? | What do you want? | Hvad önskar ni? | What are you looking for? | Hvad söker ni efter? | Whom do you ask for? | Hvem frågar ni efter? | What is your name, Sir? | Hvad är ert namn? | It is all one to me. | Det är mig alldeles likgiltigt. | What do you mean by that? | Hvad menar ni dermed? | Are you done? Of course. | Har ni slutat? Naturligtvis. | Don’t trouble yourself. | Gör er icke besvär. | It is no trouble at all. | Det är intet besvär alls. | _I beg your pardon, Sir. Excuse me, | Jag ber om ursäkt. Ursäkta mig! Sir._ | | Pray, don’t take it unkindly. | Upptag det inte illa, jag ber. | _Not in the least. It is no matter. | På intet vis. Ingen orsak. Don’t mention it._ | Ingenting att tala om. | Without ceremony. No compliments. | Utan krus. Inga omständigheter. | _By your leave, Sir. If you permit, | Med er tillåtelse. Om ni tillåter, if you please._ | om ni behagar. | I will do it with pleasure. | Det skall jag med nöje göra. | _I am glad of it. I am sorry for | Det gläder mig. Det gör mig ondt. it._ | | It is a pity! Never mind. | Det är skada. Det gör ingenting. | I take the liberty. | Jag tar mig friheten. | I am much obliged to you. | Jag är er mycket förbunden. | What is that called in English? | Hvad heter det på engelska? | How long ago is it? | Hur länge sedan är det? | Who is there? Who knocks? | Hvem är der? Hvem knackar? | Do you know him? | Känner ni honom? | I know him by sight. | Jag känner honom till utseendet. | _What’s the matter? What is going | Hvad står på? Hvad är det som on?_ | försiggår? | Can you tell me? | Kan ni säga mig? | _Have I the honor to speak to | Har jag den äran att tala med herr Mr. B.?_ | B.? | Where are you going? | Hvart går ni? | I am going home. | Jag går hem. | Where do you come from? | Hvarifrån kommer ni? | Are you going out? | Ämnar ni gå ut? | You walk too fast, too slow. | Ni går för fort, för långsamt. | Come this way, please. | Var god och kom hit. | All right, come along. | Nå, kom nu! | Let me alone. | Låt mig vara i fred.

Om vädret och tiden.

How is the weather? | Hurudant är vädret? | _The weather is fine, tolerable, | Vädret är vackert, drägligt, shocking, charming, delightful._ | afskyvärdt, herrligt, angenämt.

| It is dreadfully cold. | Det är gräsligt kallt. | It is very mild; it is sultry. | Det är mycket mildt; det är | kvalmigt. | The sun shines. Is it raining? | Solen skiner. Regnar det? | It is going to rain. | Det blir snart regn. | The rain is over. | Regnet är förbi. | I think we shall have snow. | Jag tror, vi få snö. | _It is snowing already; it is | Det snöar redan; det töar. thawing._ | | It froze last night. | Det har frusit i natt. | The wind blows hard. | Det blåser starkt. | _It lightens, it thunders, it | Det blixtrar, åskar, haglar; det hails; it is foggy._ | är dimmigt. | It will soon be over. | Det går snart öfver. | The heat is intolerable. | Hettan är odräglig. | What is the thermometer to-day? | Hur många grader varmt (kallt) ha | vi i dag? | It grows dark at four o’clock. | Det blir mörkt redan kl. fyra. | _What time is it? It is five | Hvad är klockan? Kl. är fem. o’clock._ | | It is going to strike four. | Hon slår snart fyra. | _It is a quarter past five, half | Hon är en kvart på sex, half sex. past five._ | | It wants a quarter of six. | Hon är tre kvart till sex. | What did it strike? | Hvad slog hon? | Does your watch go right? | Går er klocka rätt? | It goes too fast, too slow. | Hon går för fort, för sent. | _It has stopped. I forgot to wind | Hon har stannat. Jag glömde draga it up._ | upp henne. | _My watch is too fast by | Min klocka går fem minuter för five minutes._ | fort. | It is rather late. | Det är temligen sent.

Att tala engelska.

Do you speak English, Sir? | Talar ni engelska, min herre? | _A little, Sir. I can make myself | Något litet. Jag kan göra mig understood._ | förstådd. | _If you do not speak too fast, I | Om ni icke talar för fort, så kan shall be able to understand you._ | jag (nog) förstå er. | Well, let us speak English. | Nåväl, låt oss tala engelska. | How do you like English? | Hur tycker ni om engelska? | I like it very well. | Jag tycker mycket bra om det. | | Do you understand me? | Förstår ni mig? | _The English pronunciation is very | Det engelska uttalet är mycket difficult._ | svårt. | _How long have you been learning | Hur länge har ni hållit på att lära English?_ | engelska? | I began only a short time ago. | Jag började helt nyligen. | _Then you have made good progress | Då har ni redan gjort stora already._ | framsteg. | Have you been in England before? | Har ni varit i England förut? | _Never yet, but I have much | Nej, aldrig; men jag har samtalat conversed with Englishmen._ | mycket med engelsmän. | _That is certainly the best way to | Det är säkerligen det bästa sättet learn it._ | att lära det. | _Please speak more slowly, I cannot | Jag får be er tala långsammare; jag follow you._ | kan inte följa med. | I want practice. | Det fattas mig öfning. | _I must take lessons as soon as | Jag måste taga lektioner så fort possible._ | som möjligt. | _Can you recommend me a good | Kan ni anvisa mig en god lärare? teacher?_ | | _What is his name? Where does he | Hvad heter han? Hvar bor han? live?_ | | _I shall often go to read English | Jag skall ofta gå ut för att läsa papers._ | engelska tidningar. | I think practice makes perfect. | Jag anser, att öfning gör mästaren. | _As a beginner I am rather timid | Såsom nybörjare är jag temligen when I am to speak with natives._ | blyg, när jag skall tala med | infödda. | _You will certainly feel bolder | Ni blir nog djerfvare, när ni fått when you have had more practice._ | mer öfning. | _I wish we could meet more often to | Jag önskar, att vi kunde råkas converse together._ | oftare, för att samtala.

Att spisa middag.

Pray, take dinner with us to-day. | Vill ni hålla till godo med att | spisa middag hos oss i dag. | Dinner will be ready directly. | Middagen blir genast färdig. | It is served up. Take your seat. | Den är serverad. Slå er ned. | Will you take some soup? | Önskar ni litet köttsoppa? | _May I help you to a slice of this | Får jag lägga för er en skifva roast beef?_ | rostbiff? | You don’t eat, Sir. | Ni äter ju inte. | _I beg your pardon, I eat with good | Jag ber om ursäkt, jag äter med god appetite, as you see._ | aptit, som ni ser. | _Will you take spinach or | Önskar ni spenat eller potatis? potatoes?_ | | May I give you some fish? | Får jag ge er litet fisk? | _I will merely taste it; I am no | Jag skall endast ta helt litet; jag fish-eater._ | är ingen fiskälskare. | _I like very much a piece of good | Jag tycker mycket om ett stycke meat, beef, veal, mutton, pork; | godt kött, oxkött, kalf, lam, boiled or roasted is all the same | fläsk; (om det är) kokt eller to me._ | stekt, är mig detsamma. | _Here are chickens coming; will you | Här kommer kyckling, vill ni try them?_ | försöka det? | _Thank you; I make it a rule to eat | Jag tackar, jag har gjort det till of one dish only._ | regel att blott äta en rätt. | _Bring other knives and forks, and | Tag hit andra knifvar och gafflar the dessert-spoons._ | och dessert-skedarna. | _You will not refuse to eat some | Ni försmår väl icke lite dessert? dessert?_ | | _Here is pudding, pie, cake, | Här är pudding, tårta, bakelse, preserves._ | sylter. | _There is also some fruit: grapes, | Der är också frukt: vindrufvor, pears, plums, peaches._ | päron, plommon, persikor. | _No, thank you, I have quite | Nej, jag tackar; jag är fullkomligt enough._ | mätt. | _You will take at least some bread | Ni äter väl åtminstone lite smörgås and butter, and cheese?_ | och ost? | Yes, if you please. | Det säger jag icke nej till. | _We will take the coffee in the | Vi ska’ dricka kaffe i trädgården. garden._ |

Före och under en sjöresa.

_Have you any commissions for New | Har ni några kommissioner till York?_ | New-York? | What! are you going to America? | Hvad! reser ni till Amerika? | _Yes, Sir, I shall leave next | Ja, jag ämnar afresa nästa vecka. week._ | | Are you going to settle there? | Ärnar ni slå er ned der? | _Yes, if I can find a place to suit | Ja, om jag kan finna en plats, som me._ | passar mig. | What do you intend to do there? | Hvad tänker ni företaga er der? | _I intend to settle as a farmer, if | Jag ämnar bli landtbrukare, om jag I can get some good land at a low | kan få någon god jord till price._ | billigt pris. | Where do you think of settling? | Hvar tänker ni slå er ned. | I think I shall go to Wisconsin. | Jag tror, att jag far till W. | _Shall you take many things with | Tar ni många saker med er? you?_ | | _Yes, I have packed up a good many | Ja, jag har inpackat en hel hop things which it will be necessary | saker, som det är nödvändigt att to have there._ | ha’ der. | Have you many clothes? | Har ni mycket kläder? | _Not too many; a settler can buy | Inte just mycket; en nybyggare kan clothes in America as well as in | köpa kläder lika väl i Amerika Europe._ | som i Europa. | _Can you recommend me a good | Kan ni rekommendera mig en god steamer for America?_ | ångare (som går) till Amerika? | _Yes, I know of two fine steamers | Ja, jag känner till två bra that will start in a few days._ | ångbåtar, som afgå om några | dagar. | _What are the names of the | Hvad heta kaptenerna? captains?_ | | _I advise you to apply to Captain | Jag råder er att vända er till S.; he is a clever and | kapten S.; det Är en duglig och respectable man._ | aktningsvärd man. | _Sir, I come to inquire when your | Min herre, jag kommer för att steamer will leave?_ | fråga, när ert Fartyg kommer att | afgå? | _To-morrow morning, at six o’clock | I morgon bittida kl. 6 på slaget. precisely._ | | _Send your baggage on board this | Sänd edra saker ombord i afton. evening._ | | How long will our passage last? | Hur länge kommer öfverfarten att | räcka? | _Is this the first time you have | Är det för första gången ni är till been at sea?_ | sjös? | Are you afraid of sea-sickness? | Är ni rädd för sjösjuka? | I think I suffer from it already. | Jag tror, jag lider redan deraf. | I have a violent headache. | Jag har en häftig hufvudvärk. | _Have patience, it will soon be | Haf tålamod, det går snart öfver. over._ | | _Take a few drops of Cologne water | Tag några droppar Eau-de-Cologne på on a small lump of sugar._ | ett litet stycke socker. | The wind is getting higher. | Vinden blir allt häftigare. | _Storms often happen at sea; we | Stormar förekomma ofta på sjön; vi must get used to it._ | få vänja oss dervid. | Do you think there is any danger? | Tror ni, det är någon fara? | Don’t be afraid, Sir. | Var inte rädd. | When shall we arrive at New York? | Hur snart komma vi till N.? | In two or three days. | Om två, tre dagar. | Now, thank God, we have arrived! | Nu äro vi då gudskelof framme! | Where do you intend to lodge? | Hvar ämnar ni taga in? | _I don’t know; I must inquire for | Jag vet inte, jag får höra efter some good hotel._ | något bra hotell. | Can you recommend me one? | Kan ni rekommendera något? | I have no acquaintance here. | Jag har ingen kännedom om denhär | platsen.

Ankomst till hotellet.

_I think that is the hotel (which | Jag tror, att det der är det was) recommended to us; let us | hotell, (som blef) oss anvisadt; go in._ | låt oss gå in. | It looks very well. | Det ser ganska snyggt ut. | Are you the landlord? | Är ni värden? | We want two rooms with beds. | Vi önska få två rum med sängar. | _We should like to have a | Vi skulle vilja ha ett rum i första first-floor room._ | våningen. | _I am sorry, sir; they are taken | Jag beklagar, att de redan äro already._ | upptagna. | _This room is too dark; show me a | Detta rum är för mörkt, visa mig lighter one._ | ett ljusare. | Please walk up-stairs. | Haf den godheten och stig upp. | Where is the waiter? | Hvar är uppassaren? | Send him up directly. | Sänd honom genast upp. | _Make a good fire, please; it is | Var god gör upp en dugtig brasa, rather cold._ | det är rätt kallt. | Send the tea up to my room. | Skicka téet upp i mitt rum. | Do you want anything else? | Önskar ni någonting annat? | Nothing for the present. | Ingenting för närvarande. | _Waiter, you must call me to-morrow | Kypare, ni skall väcka mig i morgon morning at five, precisely._ | bittida precist kl. fem. | _Let me have my coffee at a | Låt mig få mitt kaffe en kvart på quarter-past five._ | sex. | _Let me have my bill, and I will | Kypare, gif mig räkningen, jag vill pay it._ | betala. | _Make haste to bring it; I must | Skynda er att ge mig den, jag måste be off._ | i väg. | Here it is, Sir. | Här är den, min herre. | Well, send for a cab. | Godt, skicka efter en droska.

Om att förfråga sig.

_I am a stranger here, be so kind | Jag är en främling här; var god och as to tell me which way I must go | säg mig, hvilken väg jag skall gå to get to the -- hotel._ | för att komma till hotell --? | _I will show you, I am going that | Jag skall visa er, jag går sjelf way myself._ | samma väg. | So much the better. | Så mycket bättre. | _Have the goodness to tell me if I | Haf den godheten och säg mig, om am still far from New Street._ | jag ännu är långt borta från | Nygatan? | _Go along this street, and take the | Gå fram den här gatan och så nästa next to the right, and when you | till höger, och när ni kommer den come out, it is straight before | ut, ligger den rakt framför er. you._ | | _Please show me the way there; I | Var god visa mig vägen dit, jag will give you a dime._ | skall ge er tio cents (för | besväret). | Don’t walk too fast. | Gå inte för fort. | _Must I afterwards turn to the | Skall jag sedan vända till höger right or to the left?_ | eller venster? | Whom are you asking for? | Hvem frågar ni efter? | _I am asking for Mr. S. Do you know | Jag söker en viss hr. S. Känner ni a person of that name?_ | någon med det namnet? | _Yes, I know him pretty well; he | Ja, jag känner honom temligen väl; lives at number 59, Regent | han bor nr. 59. Regeringsgatan, Street, second floor._ | 2 tr. upp. | Is that far off? | Är det långt härifrån? | _Did not Mr. S. live here | Bodde hr S. icke här förut? formerly?_ | | _Yes, he did; but some weeks ago he | Jo, det gjorde han; men han changed his lodgings._ | flyttade för några veckor sedan.

Att köpa och sälja.

What do you want to buy? | Hvad önskar ni köpa? | _Have the goodness to show me some | Var så god och visa mig några gloves._ | handskar. | Do you sell gloves? | Säljer ni handskar? | _Yes, Sir; I have a large | Ja, jag har ett stort urval deraf. assortment of them._ | | _What is the price of a pair of | Hvad är priset på ett par af dessa these dark ones?_ | svarta? | I sell them at two dollars. | Jag säljer dem för två dollars. | _That’s too dear; that’s a great | Det är för dyrt; det är mycket deal of money._ | penningar. | _I cannot give more than one | Jag kan icke ge mer än en dollar. dollar._ | | _I can’t possibly sell them any | Jag kan omöjligt sälja dem cheaper._ | billigare. | Tell me the lowest price. | Nämn mig lägsta priset. | _I wish to buy some cloth for a | Jag önskar köpa kläde till en rock coat and stuff for pantaloons._ | och tyg till benkläder. | Show me your patterns, please. | Var god och visa mig edra mönster. | Here they are; you may choose. | Här äro några, behagar ni välja. | Show me a piece of this pattern. | Visa mig ett stycke af detta | mönster. | _Let me see cloths of various sorts | Låt mig få se kläden af olika and colors._ | sorter och färger. | _How much do you ask for this sort, | Hur mycket tar ni för alnen af a yard?_ | denna sort? | I always sell at fixed prices. | Jag säljer alltid till bestämda | priser. | How many yards do you want? | Hur många alnar önskar ni? | _This color is too light; I don’t | Denna färg är för ljus, jag tycker like it._ | inte om den. | _This stuff does not suit me; it is | Detta tyg anstår mig icke, det är too thin, too gay, too coarse._ | för tunnt, för grant, för groft. | I think this color will fade. | Jag anser, att den här färgen icke | håller sig. | _Now please pack up what I have | Var nu god och packa in det jag bought and send it to my lodging; | köpt och skicka det till min here is my address._ | bostad; här är min adress. | Please make out my bill. | Var god gör i ordning min räkning. | _Here is your bill; the whole | Här är er räkning, det hela belöper amounts to --._ | sig till --. | Are you not mistaken? | Har ni icke missräknat er? | _Can you give me change for a | Kan ni ge mig tillbaka på en bank-note?_ | banksedel?

Med en läkare.

_Sir, I have taken the liberty to | Jag har tagit mig friheten skicka send for you. I have been very | efter er. Jag har mått mycket unwell since last night._ | illa alltsedan i går afton. | Where do you feel pain? | Hvar har ni ondt? | _I feel very weak; I am often | Jag känner mig mycket svag, jag är giddy; I feel a great uneasiness; | ofta yr i hufvudet, jag känner I can hardly stand on my feet._ | mycken oro, jag kan knapt stå på | mina ben. | _I am not well at all. I feel very | Jag mår alls icke bra. Jag känner ill._ | mig mycket sjuk. | I have rheumatism; a cold. | Jag har gikt, jag har blifvit | förkyld. | _At times I feel disposed to | Imellanåt känner jag mig nära att vomit._ | kasta upp. | _I have had a violent headache for | Jag har ett par timmar haft en two hours._ | häftig hufvudvärk. | _I have often a shivering all over | Jag har ofta rysningar i hela the body._ | kroppen. | When did your illness begin? | När började ert illamående? | Last night, Sir. | Förliden natt. | Have you any appetite? | Har ni någon matlust? | I could not eat anything. | Jag har icke kunnat äta någonting. | Show me your tongue. | Låt mig se er tunga. | Your tongue is coated. | Tungan är belagd. | Do you sleep well? | Sofver ni godt? | _No; I have not been able to sleep | Nej, jag har icke kunnat sofva alls at all these three nights._ | de sista tre nätterna. | _Let me feel your pulse. You are | Låt mig känna er puls. Ni har feverish._ | feber. | _Do you think my illness | Tror ni, att min sjukdom är farlig? dangerous?_ | | _Do not be afraid; it will soon be | Var icke ängslig, det går snart over if you take care of | öfver, om ni är rädd om er. yourself._ | | What am I to do? | Hvad skall jag göra? | _You must stay in bed for some | Ni måste intaga sängen (ligga till days._ | sängs) några dagar. | What may I eat and drink? | Hvad får jag äta och dricka? | _Nothing but watergruel and | Ingenting annat än hafresoppa och eldertea._ | fläderté. | _Here is a prescription. You will | Här har ni ett recept. Ni får en get a mixture, of which you must | mixtur, hvaraf ni skall taga en take a tablespoonful | full matsked (tésked) hvar annan (teaspoonful) every other hour._ | timme. | When will you see me again? | När besöker ni mig igen? | To-morrow morning. | I morgon bittida. | _Ah! Doctor, I am glad you are | Ack, herr doktor, det gläder mig, come._ | att ni kommit. | _Well, how have you passed the | Nå, hur har ni tillbringat natten? night? How do you feel at | Hur befinner ni er för present?_ | närvarande? | _I feel a great deal better | Jag känner mig mycket bättre i dag. to-day._ | | _The headache has entirely left | Hufvudvärken har helt och hållet me._ | upphört. | I have a dreadful headache. | Jag har en förskräcklig hufvudvärk. | _The heat and fever have much | Hettan och febern hafva gifvit med abated._ | sig mycket. | _I will prescribe another | Jag skall föreskrifva andra medicine._ | läkemedel åt er. | When may I get out of bed? | När får jag lemna sängen? | In two days, perhaps. | Kanske om två dagar. | _If you don’t go out too soon, and | Om ni icke går ut för tidigt och take care of yourself, you will | väl aktar er, kan ni bli be well in four or five days._ | återstäld på fyra, fem dagar.

Med en skomakare.

_I am in want of a pair of stout | Jag behöfver ett par starka boots; have you any ready made?_ | stöflar; har ni några | färdiggjorda? | Yes, we have some. | Ja, vi ha några till er tjenst. | _These are too narrow; let me have | De här äro för trånga; låt mig få another pair._ | ett par andra. | _I beg your pardon, they fit you | Jag ber om ursäkt, de passa er very well._ | mycket bra. | _No, I cannot walk in them; they | Nej, jag kan icke gå med dem, de hurt my toes; they pinch me._ | trycka mina tår, de klämma mig. | _You must make a pair for me; when | Ni får göra mig ett par; när kunna can they be ready?_ | de bli färdiga? | _You shall have them the day after | Ni skall få dem i öfvermorgon. to-morrow._ | | _Take care that they are not too | Se till, att de icke bli för narrow; I like to have them wide | trånga; jag tycker om att ha dem and easy._ | rymliga och bekväma. | Let me take your measure, Sir. | Låt mig taga mått af er. | Well, are you bringing my boots? | Jaså, kommer ni nu med mina | stöflar? | _Yes, Sir; here they are; please | Ja, här äro de; var god och profva try them on._ | dem. | They are too tight at the instep. | De äro för smala öfver vristen. | _I assure you they will grow easier | Jag försäkrar, att de bli vidare, by wearing; but if you desire it, | när ni begagnat dem något; men om I can take them back and put | ni så vill, skall jag taga dem them on the last again._ | tillbaka och sätta dem på lästen | igen. | _Do so. I will also give you some | Gör det. Jag skall också ge er old boots and shoes that must be | några gamla stöflar och skor, som mended; this pair of boots is to | måste lagas; detta par stöflar be newly vamped, and these shoes | skall förskos och dessa skor are to be half-soled._ | half-sulas.

Med en skräddare.

_I want a suit of clothes made as | Jag önskar få en drägt gjord så soon as possible._ | fort som möjligt. | _Please make me a great-coat, a | Ni skall göra mig en öfverrock, en dress-coat, two pairs of | frack, två par benkläder och två pantaloons, and two waistcoats._ | vestar. | How will you have your coat made? | Hur vill ni ha er rock gjord? | Make it as they wear them now. | Gör den, som de bruka dem nu. | What sort of cloth do you like? | Hvilket slags kläde vill ni ha? | I will take this blue here. | Jag skall taga af det här blåa | klädet. | _What sort of stuff shall I use for | Hvad för tyg skall jag taga till the waistcoats and pantaloons?_ | vestarna och benkläderna? | What buttons do you like? | Hvad vill ni ha för knappar? | I wish to have covered buttons. | Jag vill helst ha öfverklädda | knappar. | _Is the collar to be of cloth or | Skall kragen vara af kläde eller velvet?_ | sammet? | _Are the sleeves to be full or | Skola ärmarna vara vida eller tight?_ | åtsittande? | _When will all that be ready? Can I | När blir alltsammans färdigt? Kan have it on Monday next?_ | jag få det till nästa måndag? | _It would be impossible; but you | Det är omöjligt, men ni skall shall certainly have your clothes | säkert få edra kläder om torsdag on Thursday of next week._ | i nästa vecka. | Sir, here are your clothes. | Här kommer jag med edra kläder. | _I am very glad you have kept your | Det gläder mig, att ni hållit ord; word; let me see how the coat | låt mig se, hur rocken passar fits me._ | mig. | It fits you extremely well. | Den sitter utmärkt väl. | Are not the sleeves too large? | Äro ärmarna icke för vida? | It pinches me under the arms. | Den stramar under armarna. | _It wrinkles between the shoulders; | Den slår veck mellan skuldrorna; that must be altered._ | det får ändras. | _Well, then, I shall take it back | Nå, då får jag taga den med mig och and bring it again to-morrow._ | komma igen med den i morgon.

Hos en hattmakare.

I want to buy a hat. | Jag skulle önska att få köpa en | hatt. | _Well, Sir, I have all sorts and | Godt, jag har af alla slag och sizes._ | storlekar. | _Will you show me some of the | Vill ni visa mig några af nyaste latest styles?_ | modet? | _I must have a hat that will stand | Jag vill ha en hatt, som kan tåla a good shower of rain._ | en dugtig regnskur. | _Will you have a silk, felt, or | Önskar ni en kastor-, filt- eller straw hat?_ | halmhatt? | Is this hat water-proof? | Är den här hatten vattentät? | _Here is one (that is) very soft | Här är en, som är mycket mjuk och and light, and at the same time | lätt och på samma gång ganska durable._ | stark. | _It is a pity it does not fit me; | Det är skada, att den icke passar, it is too large._ | den är för stor. | _Besides, I see the brim is much | Dessutom ser jag, att hattbrättet broader than they are worn at | är mycket bredare, än hvad man nu present._ | brukar. | _The crown is too high; I must have | Kullen är för hög, jag vill ha en one with a lower crown._ | med lägre kulle. | _High-crowned hats are now quite in | Höga hattar äro numera alldeles på fashion._ | modet. | _Pray, try this one; look in the | Var så god och försök den här; se i glass._ | spegeln. | I like this hat well enough. | Jag tycker rätt bra om den här | hatten. | _You look very well in it, I assure | Ni tar er mycket bra ut i den, det you._ | kan jag försäkra. | What’s the price of it? | Hvad är priset på den?

Med urmakaren.

I want to buy a watch. | Jag önskar köpa ett fickur. | _Here are both gold and silver | Här äro både guld- och silfverur. watches._ | | _What is the price of this silver | Hvad kostar detta silfverur? watch?_ | | _Is this watch good, can you | Är detta ur godt; kan ni ansvara warrant it?_ | för det? | _I should like to give my old watch | Jag skulle vilja ge min klocka i in exchange._ | utbyte. | _Here is also a watch to be | Här är också ett ur, som skall repaired._ | lagas. | _It is out of order; it does not go | Det är i oordning, det går icke well; it goes too fast, too | bra, det går för fort, för slow._ | långsamt. | _The main-spring is probably | Fjedern är sannolikt sönder. broken._ | | _Please clean it; put it in order | Jag får be er göra det rent, ställa again, and in the meantime lend | det i ordning igen och låna mig me another._ | ett annat under tiden. | The glass and a hand are broken. | Glaset och en visare äro sönder. | When may I have my watch again? | När kan jag få igen min klocka?

Med tvätterskan.

_Are you the washerwoman I sent for | Är ni tvätterskan, som jag skickade yesterday?_ | efter i går? | _I have some soiled clothes; can | Jag har litet orent linne; kan ni you wash them by Saturday?_ | tvätta det innan lördag? | _You shall certainly have them on | Ni skall få det helt säkert den that day._ | dagen. | I hope you will wash them well. | Jag hoppas ni tvättar det bra. | _Do you also mend linen? You may | Lagar ni också linne? Ni får laga mend every piece that wants | hvarje plagg, som behöfver lagas. mending._ | | I have brought your clothes, Sir. | Jag kommer här med ert linne. | _That’s well; let me see if they | Det är bra; låt mig se, om det är are well washed._ | väl tvättadt. | Please look at them, sir. | Var god och se efter. | _I find these shirts are not white | Jag tycker, att dessa skjortor icke enough, and they are also not | äro hvita nog; de äro heller icke well ironed._ | väl strukna. | Here are still some spots. | Här äro ännu några fläckar. | _I could not get them out; they are | Jag kunde icke få ut dem, det är ink-spots._ | bläckfläckar. | _Now give me the bill; I will count | Gif mig notan, jag vill räkna my linen over to see if all is | linnet för att se om allt är right._ | rätt. | _One dozen shirts, four pairs of | Ett dussin skjortor, fyra par drawers, six pairs of socks, | kalsonger, sex par halfstrumpor, eleven handkerchiefs, six towels, | elfva näsdukar, sex handdukar, six pairs of ruffles, sixteen | sex par manchetter, sexton collars._ | löskragar. | _There is a towel that does not | Der är en handduk, som icke tillhör belong to me._ | mig. | _Nothing is missing; all is right; | Ingenting fattas; allt är rätt; här here is your money._ | äro edra pengar.

Att skrifva bref.

_I wish to write a letter; can | Jag skall skrifva ett bref; kan ni you give me a sheet of | ge mig ett ark postpapper? letter-paper?_ | | With pleasure, Sir; here it is. | Gerna; här är det. | _Where is the inkstand, the | Hvar är skrifdonet, pennknifen, pen-knife, the blotting-paper?_ | läskpapperet? | Here is all you want. | Här allt hvad ni behöfver. | _This paper will not do; it blots; | Det här papperet duger icke, det may I ask you for another sheet?_ | slår igenom, får jag be er om ett | annat ark? | _I must make haste to get my letter | Jag får skynda mig att få mitt bref ready or it will be too late._ | färdigt, eljest blir det för | sent. | _I notice that this ink is very | Jag märker, att bläcket är mycket pale._ | blekt. | _This is blacker, but rather | Det här är svartare, men temligen thick._ | tjockt. | _No matter; I will pour in some | Det gör ingenting, jag skall hälla drops of water._ | i några droppar vatten. | Now I am still to write a note. | Nu skall jag vidare skrifva en | liten biljett. | _Take this letter to the post | Tag detta bref på posten; jag vet office; I don’t know how much the | ej, hur mycket portot är. postage is._ | | _You may drop the note into the | Biljetten kan ni lägga i breflådan; box; I’ll put a stamp on it._ | jag skall sätta frimärke på den.

Att röka och snusa.

Do you smoke? Do you take snuff? | Röker ni? Snusar ni? | _I will thank you for a pinch of | Jag tackar, får jag be om en pris snuff; I have forgotten my | snus. Jag har glömt min snusdosa. snuff-box._ | | May I offer you a cigar? | Får jag bjuda en cigarr? | Oh, what a splendid cigar-case! | Se, hvilket präktigt cigarrfodral. | _This is a poor cigar; it does not | Den här cigarren är illa spunnen; draw._ | den har ingen luft. | _How do you like this amber | Hur tycker ni om det här mouth-piece?_ | bernstensmunstycket? | _Ladies, may I be allowed to smoke | Mina damer, tillåter ni mig röka a cigar?_ | en cigarr? | _Oh, no, Sir; I detest smoking; | Ack nej, bäste herre! Jag afskyr really I should very soon feel | cigarr-rök. Sannerligen skulle ill._ | jag inte snart känna mig | illamående. | _Smoking is prohibited in the | Det är förbjudet att röka i första first-class carriages._ | klassens vagnar. | _You seldom see Mr. G. without a | Man ser sällan herr G. utan pipan pipe in his mouth._ | i mun. | Shall I light your pipe? | Skall jag tända er pipa?

Ordspråk.

A penny saved is a penny earned. | Sparad penning är så god som | vunnen. | _A friend in need is a friend | I nöden pröfvas vännen. indeed._ | | Necessity knows no law. | Nöden har ingen lag. | _Where there is a will there is a | Man kan hvad man vill. way._ | | Charity begins at home. | Man är sig sjelf närmast. | Man proposes; God disposes. | Menniskan spår, och Gud rår. | No rose without a thorn. | Ingen ros utan törnen. | Rome was not built in a day. | Rom bygdes icke på en dag. | Still waters run deep. | I det djupaste vattnet gå de | största fiskarna. | Empty vessels make most sound. | Tomma kärl slamra mest. | _Strike while the iron is hot; make | Man måste smida, medan jernet är hay while the sun shines._ | varmt. | No pains, no gains. | Utan möda ingen vinst. | Like father, like son. | Äplet faller icke långt från | trädet. | Honesty is the best policy. | Ärlighet varar längst. | First come, first served. | Den, som först kommer till kvarn, | får först mala. | Hunger is the best sauce. | Hungern är den bästa krydda. | Grasp all, lose all. | Den, som gapar efter mycket, mister | ofta hela stycket. | Self-praise is no recommendation. | Eget beröm luktar illa. | Habit is second nature. | Vanan är andra naturen. | _Heaven helps those who help | Hjelp dig sjelf, så hjelper dig themselves._ | Gud. | Nothing venture, nothing have. | Den, som vågar, vinner. | _Who won’t be advised can’t be | Den, som icke vill låta sig råda, helped._ | står heller icke att hjelpa. | There’s no place like home. | Borta är bra, men hemma är bäst. | Slow and steady wins the race. | Långsam och ihärdig vinner målet. | Vice brings its own punishment. | Lasten medför sitt eget straff. | _There’s many a true word spoken | Mången sanning är iklädd skämtets in jest._ | drägt. | All that glitters is not gold. | Allt, som glimmar, är ej guld. | Well begun is half done. | Väl börjadt är halfgjordt arbete. | No man can serve two masters. | Ingen kan tjena två herrar. | _A bird in the hand is worth two in | En fogel i hand är bättre än tio i the bush._ | skogen. | Out of debt, out of danger. | Fri från skuld, fri från fara. | Look before you leap. | Se dig för, innan du tar språnget! | _He who tries to please everybody, | Den, som söker behaga alla, behagar pleases nobody._ | ingen. | _One swallow does not make a | En svala gör ingen sommar. summer._ | | Opportunity makes the thief. | Tillfället gör tjufven. | A new broom sweeps clean. | Nya qvastar sopa rent. | A burnt child dreads the fire. | Brändt barn skyr elden. | Anger is short madness. | Vrede är kort vanvett. | Slander always leaves a scar. | Förtalet lemnar alltid ärr. | Labor conquers all things. | Arbete öfvervinner allt. | Fortune favors the brave. | Lyckan står den djerfve bi. | Waste not, want not. | Den icke slösar har få behof. | Do as you would be done by. | Det ni vill andra skola göra eder, | det skall ni ock göra dem. | _He who gives quickly, gives | Hastig hjelp är dubbel hjelp. twice._ | | Ill got, ill spent. | Illa fånget, snart gånget. | Experience is the best master. | Öfning gör mästaren. | Adversity tries friends. | I motgången pröfvas vännen. | Cast not pearls before swine. | Kasta icke perlor för svin. | Virtue is its own reward. | Dygden belönar sig sjelf. | Every bird is known by its note. | Hvar fogel sjunger efter sin näbb. | A soft answer turns away wrath. | Ett mildt svar stillar vrede. | _Birds of a feather flock | Lika barn leka bäst. together._ | | Ill weeds grow apace. | Ogräs (ondt krut) förgås ej så | lätt. | Forewarned is forearmed. | Varsnad fara skadar minst. | Better late than never. | Bättre sent än aldrig. | Out of sight, out of mind. | Långt från ögonen, snart ur sinnet. | All’s well that ends well. | När slutet är godt, är allting | godt. | It is never too late to mend. | Det är aldrig för sent att bättra | sig. | Pride will have a fall. | Högmod går för fall. | _One to-day is worth two | Ett “i dag” är mera än två “i to-morrows._ | morgon.” | Little strokes fell great oaks. | Små hugg fälla stora ekar. | _Jack of all trades and master of | Den, som försöker sig i alla yrken, none._ | blir icke mästare i något. | _Cut your coat according to your | Man får rätta munnen efter cloth._ | matsäcken. | In union is strength. | Enhet ger styrka. | Too many cooks spoil the broth. | Ju flere kockar, ju sämre soppa. | _If you want a thing done, do it | Den hulpen vill bli, han hjelpe sig yourself._ | sjelf! | As you sow, so shall you reap. | Som man sår, får man skörda. | _When the cat is away, the mice | När katten är borta, dansa råttorna will play._ | på bordet. | Time is money. | Tid är pengar. | Silence gives consent. | Den, som tiger, samtycker. | While there’s life there’s hope. | Så länge lifvet finnes, finnes | hoppet. | _Business first, pleasure | Tjensten går framför allt. afterwards._ | | Deeds, not words. | Ord och inga visor. | Soon ripe, soon rotten. | Det, som tidigt mognar, ruttnar | snart. | Wisdom is better than wealth. | Visdom är bättre än rikedom. | Misfortunes never come singly. | En olycka kommer sällan ensam. | A still tongue makes a wise head. | En stilla tunga gör ett klokt | hufvud. | _Constant dropping wears away | Fallande droppe urhålkar en sten. stone._ | | Kindness begets kindness. | Godhet aflar godhet. | Do in Rome as the Romans do. | Man får taga seden dit man kommer. | _A little wit is worth a great deal | Litet sundt förstånd uppväger of strength._ | mycken kroppsstyrka. | _One man’s meat is another man’s | Den enes död är den andres bröd. poison._ | | Ignorance is the root of evil. | Okunnighet är roten till mycket | ondt. | It cuts me to the quick. | Det går genom merg och ben. | Many a little makes a mickle. | Många bäckar små göra en stor å. | _Near is my coat, but nearer is my | Skinnet är mig närmare, än rocken. skin._ | | _When poverty comes in at the door, | Fattigdomen kom in genom dörren, love flies out at the window._ | och kärleken flög ut genom | fönstret. | _Early to bed, and early to rise, | Tidigt i säng och bittida opp Makes a man healthy, wealthy and | lyfter din själ och styrker din wise._ | kropp.

HURU OCH HVAD MAN BÖR SKRIFVA VID SKILDA TILLFÄLLEN

SÄTTET ATT FÖRVÄRFVA SIG EN GOD HANDSTIL. OM BREFSKRIFNING. ETT BREFS DELAR. ADRESSERING AF KUVERTET. BREFFORMULÄR PÅ SVENSKA OCH ENGELSKA.

HURU OCH HVAD MAN BÖR SKRIFVA VID SKILDA TILLFÄLLEN.

SÄTTET ATT FÖRVÄRFVA SIG EN GOD HANDSTIL.

Det är icke allom gifvet att blifva en skönskrifvare; men en och hvar, som vill göra sig någon möda, kan förvärfva sig en god och läslig handstil.

De vigtigaste och mest eftersträfvansvärda punkter beträffande handstilen äro tydlighet, snygghet och regelbundenhet. Det är ett misstag att mena, att slängar, fantastiska linier och krumelurer tjena till att förbättra en skrift. Tvärtom äro de ganska ofta till skada och förargelse. Man bör komma ihåg, att första syftemålet med en skrift är att tydligt och bestämdt på papperet återgifva skrifvarens mening; skönhet är någonting som först sedermera bör tagas i betraktande.

Men äfven om skönhet vore en af de vigtigare egenskaperna, så äro, när allt kommer omkring, regelbundenhet och snygghet skönhetens förnämsta bestämningar. Ett bref, skrifvet med en prålig, slängig stil, med krokiga och oregelbundna rader samt svårläsligt gör skrifvaren helt simpelt löjlig.

Vid unga år är naturligtvis den bästa tiden att förvärfva sig en god handstil. Det är vida lättare att tillegna sig goda vanor från början, än att, sedan man kommit till mognare år, blifva kvitt dåliga och ersätta dem med goda. En ung person, som skrifver några rader hvarje dag och dervid är noggrann att forma hvarje bokstaf rigtigt samt icke försöker att i början skrifva fort, skall på jemförelsevis kort tid erhålla en handstil, som kommer att utgöra en högst värdefull egendom och som tiden skall stadga och förbättra.

Men ehuru det visserligen är sant, att ungdomen är den lämpligaste tiden för att vinna färdighet i skrifning, bör dock icke den, som kommit till mognare år, låta afskräcka sig häraf eller uppgifva hoppet om att kunna nå samma mål. Skrifkonsten är måhända en af de färdigheter, som lättast kan göras till föremål för sjelfundervisning. Affärer eller andra dagliga göromål utgöra inga allvarsammare hinder; ty olikt många andra studier och öfningar, hvilka kräfva ett visst mått af sammanhängande arbete på en gång, kan man vid öfning i välskrifning nedlägga pennan nästan vid hvilken bokstaf eller hvilken rad som helst utan betydligare men för framgången.

Rätta sättet att lära sig att skrifva väl är att flitigt öfva sig. Skaffa Er en förskrift, sådan som vanligen användes i skolorna, och välj dervid en, som Ni tycker har vacker stil eller sådan, som Ni sjelf önskar att förvärfva Er. Ni kan också, i stället för att köpa förskrift särskildt och papper särskildt, förskaffa Er en skrifbok, försedd med förskriftsrader. Öfva Er regelbundet att skrifva i en sådan bokäfven om Ni icke har tillfälle att skrifva mer än två eller tre rader hvarje gång. Bemöda Er alltid om att göra Er skrift i hvarje afseende så lika förskriftens som möjligt. Gör den hvarken gröfre eller finare, större eller mindre, hvarken mer lutande eller mer upprätt. Låt ert syftemål vara att få hvarje sida, då den är färdigskrifven, att se ut, som om förskriften skulle hafva blifvit öfverflyttad till hvarje linie.

Ett utmärkt tillvägagående är att börja på nedersta raden af sidan i stället för på den öfversta. Låt handen hvila på ett stycke läskpapper och skjut upp detta, sedan hvarje rad är fullskrifven. Fördelen vid detta förfaringssätt är, att det riktiga mönstret, förskriften, alltid är framför ögat, och eder egen felaktiga skrift hålles dold, i stället för att städse stå framför Er för att afritas och blifva sämre och sämre med hvarje rad. Det är nämligen ett allmänt fel hos nybörjaren, att han ofta vill se på och efterlikna sin egen skrift hellre än förskriften. Ett annat allmänt fel är att se på förskriften endast så mycket, att man finner, hvilken bokstaf eller hvilket ord man skall nedskrifva, utan att--hvilket är det väsendtligaste--iakttaga formen på den bokstaf eller de bokstäfver, man skall efterlikna. Kom derför noga ihåg att för hvarenda penndrag se på förskriften och bemöda Er att efterlikna den. Genom att följa ofvannämnda anvisningar skall Ni finna, att hvarje rad blifver bättre än den föregående i stället för sämre, och att den sista raden blifver den bästa af dem alla i stället för att vara den sämsta, såsom ofta är förhållandet.

NÅGRA SPECIELLA FÖRESKRIFTER RÖRANDE VÄLSKRIFNING.

Följande regler lemnas af den framstående svenske skrifläraren J. M. O. Påhlman och tillämpas vid hans skrifinstitut i Stockholm.

=Den ställning, som bör intagas.= Eleven bör intaga en ledig ställning och sitta så mycket vänd åt venster, att högra sidan af bröstet kommer midt för bordet. Högra underarmen bör endast helt lätt hvila på bordet med armbågen till fast stödjepunkt, från hvilken underarmen rör sig under skrifningen. Den högra handen får härvid löst hvila på lillfingrets spets, hvaremot den venstra hålles stadigt hvilande på bordet och så långt fram, att handen med fingerspetsarne kommer att ligga på papperet, midt för den högra. Bröstet får ej hvila mot bordet, utan bör eleven städse söka hålla sig så rak i ryggen som möjligt.

=Huru pennan bör hållas.= Pennan fattas på sådant sätt mellan de tre första fingrarne, att hon hvilar på långfingrets öfre nagelkant, med pennspetsen ungefär en tum nedanför densamma, och så att pekfingrets nedre del ligger på pennan, samt tummen stöder på hennes venstra sida; alla fingrarne hållas något krökta. Pennskaftet hvilar mot pekfingrets öfversta knoge (eller nästan i greppet mellan tummen och pekfingret), med öfre spetsen riktad mot högra axeln. Det fjerde fingret sluter sig något böjdt till långfingret. Blott lillfingret, som sluter sig till fjerde fingret, får med högra sidan af nageln beröra papperet. Under skrifningen åtföljer det handens rörelser och får således icke hvila stilla på papperet. Äfven bör eleven undvika att allt för hårdt hålla i pennan.

Pennan bör föras lätt och ledigt, icke vändas mellan fingrarne, utan alltid beröra papperet med båda spetsarne.

=Hvad läge papperet bör hafva.= Papperet lägges så mycket på sned till venster, att de raka streck, som man skrifver, då man, med armbågen som fast stödjepunkt, drar handen till sig, komma i 45 graders lutning åt höger mot raden, något som bidrager att göra stilen på samma gång ledig och prydlig.

=Om skrifmaterialierna.= Läskpapper eller läskplån kunna köpas i hvarje pappershandel (stationery store). Sådant bortskänkes också af affärshus i stor skala såsom annonsering, i synnerhet af försäkrings-agenter, bokförläggare och tryckare. Om Ni skrifver till den tidning eller tidskrift, Ni subskriberar på, och anhåller om några läskpappersplån, så är det mycket troligt, att Ni erhåller dem fritt.

Skaffa Er goda pennor, hellre lösa än hårda, mera trubbiga än spetsiga. Den obetydliga oljighet, som finnes på nya pennor och som hindrar bläcket att flyta jemt, kan aflägsnas genom att väta pennan med tungan, innan Ni första gången doppar den i bläcket.

Det bläck, som användes, bör vara svart, icke af någon fantastisk färg. Bläckhornet bör hållas väl korkadt, då det icke användes, för att hindra dam att intränga samt bläcket från att blifva tjockt eller genom afdunstning torka ut.

OM BREFSKRIFNING.

Som nästan hvarje person i våra dager har behof af att skrifva ett större eller mindre antal bref af olika slag under sitt lif, så är det af ganska stor vigt att vara i stånd att skrifva ett godt bref och att klart och bestämdt kunna uttrycka sina tankar. Brefskrifning kan dock icke läras genom regler eller föreskrifter. Öfning och aktgifvande på mönstergilla skriftställares brefvexling äro de bästa medlen för förkofran.

De så kallade “brefställare,” som föregifva sig vara i stånd att undervisa i konsten att skrifva bref, äro sämre än odugliga; ty deras stereotypa formulär hämma den ursprunglighet i tanke och uttryck, som just utgör ett brefs största behag.

Det gifves dock vissa slags bref, såsom affärsbref, bjudningsbref o.s.v., i hvilka vissa former för bekvämlighets skull ofta återkomma. Dessa gör man naturligtvis bäst i att följa; ty sådana bref utgöra endast ett upprepande af samma tankar, och det är derför bekvämast, att, så att säga, stöpa dem i samma form. Men vid vanlig korrespondens, som underhålles vänner emellan, böra alla stereotypa formulär undvikas. Man bör skrifva, såsom man samtalar, samt bemöda sig om att vara ledig och naturlig i uttrycket af sina tankar. Brefvets stil bör vara beroende på den grad af förtrolighet, som finnes mellan de brefvexlande parterna.

Vid hvad slags brefskrifning som helst äro följande vinkar värda att påaktas:

1) Skrif utanskriften på kuvertet så tydlig som möjligt och undvik derigenom dröjsmål i befordringen. Skrif ert namn tydligt och läsligt.

2) Skrif icke korsvis i ert bref, d. v. s. skrif icke på tvären öfver hvad Ni först skrifvit; ty på detta sätt göres ett bref ofta oläsligt.

3) Undvik att använda många tankstreck och understrykningar.

4) Tag Er i akt för att tillägga s. k. “post scripta.” De vanställa ett bref och vittna om glömska och uraktlåtenhet.

5) När Ni skrifver till en obekant person med begäran om underrättelser eller endast för edra egna affärer, så inneslut alltid frimärke för svaret.

Ett bref utgöres af följande delar: Skrifvarens vistelseort (adress) vid tillfället, då brefvet skrifves, samt dato; tilltals-linien; brefvets hufvuddel; höflighetsbetygelsen vid slutet; skrifvarens namnteckning samt namnet och adressen på den person till hvilken man skrifver eller den så kallade “öfverskriften” (hvilken stundom skrifves vid brefvets början strax efter dateringen, stundom åter vid dess slut, efter brefskrifvarens namnteckning).

Ett brefs delar.

+-------------------------------------------------+ | Brefskrifvarens adress. Dato. | | | |Tilltalslinien. | | | | Brefvets hufvuddel. | | | | Höflighetsbetygelsen. | | Namnteckning. | | | | Mottagarens namn. | | Adress. | +-------------------------------------------------+

Formulär.

+-------------------------------------------------+ | (Brefskrifvarens adress.) (Dato.)| | 1036 BROAD ST., PHILA., PA., den 17 Mars 1894. | | | |(Tilltalslinien.) | | MIN HERRE! | | | | (Brefvets hufvuddel.) | | | |Jag vill härmed underrätta Er, att jag | |om Lördag, den 22 innevarande månad ämnar | |mig till New York, der jag kommer att kvarstanna | |en vecka. Jag önskar rådgöra med Er rörande | |vissa angelägenheter och skall derför hafva nöjet| |att besöka Er. Skulle Ni vilja vara god låta mig | |veta, hvilken dag och timme det är Er lämpligt | |att mottaga mig? | | | | (Höflighetsbetygelsen.) | | Högaktningsfullt, | | | | (Namnteckningen.) | | AXEL F. ANDERSON. | | | | (Öfverskriften.) | |HERR FRANS PETTERSON, | | 820 Fulton St., New York. | +-------------------------------------------------+

Engelskt formulär för samma bref.

+-------------------------------------------------+ | (Writer’s Address.) (Date.) | | 1036 Broad St., Phila., Pa., March 17, 1894. | | | | (Complimentary Address.) | | DEAR SIR: | | | | (Body of Letter.) | | | |I write to inform you that I will be in New York | |on Saturday, the 22d inst., where I shall remain | |for a week. I wish to confer with you upon | |certain matters, and shall give myself the | |pleasure of calling upon you. Will you kindly | |let me know what day and hour will suit your | |convenience? | | | | (Complimentary Closing.) | | Very Truly Yours, | | | | (Signature.) | | AXEL F. ANDERSON. | | | | (Superscription.) | | FRANK PETTERSON, Esq. | | 820 Fulton St., New York. | +-------------------------------------------------+

Ordet “Till” (“To”) kan sättas framför namnet i “öfverskriften;” t. ex. “Till Herr Frans Petterson” (“To Franc Peterson, Esq.”)

I affärsbref och formella bref sättes öfverskriften (superscription) vanligen ofvanför tilltalslinien (complimentary address); t. ex.

Till Jakob C. Carlson & Co., Galveston, Texas.

Mine Herrar!

Eller på engelska:

To James C. Carlson & Co., Galveston, Texas.

Gentlemen:

Då öfverskriften sättes upptill, skrifves ofta brefskrifvarens egen adress, eller hans adress och dato under i nedra venstra hörnet på arket. Vare sig nu de placeras upptill eller nedtill på brefvet, kunna brefskrifvarens adress och datot skrifvas på skilda rader, om detta faller sig lämpligare.

I bref till förtrogna vänner kan den formella öfverskriften utelemnas.

Det finnes en hel del formler för tilltalslinien i början och för höflighetsbetygelsen vid slutet af brefvet. Hvilken af dessa olika formler bör användas, beror naturligtvis på den grad af förtrolighet, som eger rum mellan de begge brefvexlande parterna.

I affärsbref är formen för tilltalslinien “Min herre!” “Mine herrar!” “Min fru!” “Mina damer!” (på engelska: “Sir,” “Dear Sir,” “Dear Sirs,” eller “Gentlemen”--använd aldrig förkortningen “Gents”--“Madam” eller “Dear Madam”).

Artighetsbetygelsen vid slutet är för affärsbref: “Med högaktning” eller “Högaktningsfullt” (på engelska: “Yours Truly” eller “Truly Yours”).

I vanliga bref och biljetter kan såsom tilltalslinie användas “Dear Sir,” “My dear Sir” (Min herre), “Dear Mr. Anderson” (Min käre herr A.), “My dear Friend” (Käre vän), “My dear John” (Käre John) eller, då stor förtrolighet eger rum, ännu hjertligare uttryck. Höflighetsbetygelsen kan vara: “Yours Truly,” “Truly Yours” (Högaktningsfullt, Tillgifvet), “Very Truly Yours” (Med största högaktning, Tillgifnast), “Sincerely Yours” (Er uppriktiga vän), “Cordially Yours” (Er hjertligt tillgifne) o. s. v. “Believe me, with kind regards, sincerely yours” (Jag beder Er vara försäkrad om min uppriktiga tillgifvenhet) är en formel, som ofta användes vänner emellan.

Vid besvarandet af ett bref bör man iakttaga, hvilken eller hvilka af dessa formler äro använda i detsamma, för att derigenom bilda sig en föreställning om den grad af förtrolighet, man kan tillåta sig i sitt svar. Såvida man icke af välgrundad anledning önskar förminska bekantskapens förtroliga karakter, bör man aldrig besvara ett bref, som är affattadt i hjertliga ordalag, på ett kallt och formelt sätt. Tilltalslinien i början och artighetsbetygelsen vid slutet böra uttrycka ungefär samma grad af vänskap i svaret, som i det bref man mottagit.

Vid egen namnteckning bör man naturligtvis icke tillägga någon sådan titel som Mr. (Herr), Mrs. (Fru) o. s. v. Att kalla sig sjelf Herr Axel Anderson eller Fru John Peterson faller sig, minst sagdt, löjligt. Till mottagarens namn i adressen bör man lika naturligt foga en titel, såsom Mr. (Herr) före eller Esq. efter. Deremot får man icke skrifva Mr. Axel Anderson, Esq.; ettdera af de två är alldeles tillräckligt.

Prestmän tilltalas i engelskan med “Reverend” (Vördig, Högvördig eller Pastor); t. ex. Rev. James Smith (Pastor Jakob Smith). Om de ega rätt till titeln “Doctor of Divinity” (Teologie doktor), kan man tillägga denna; t. ex. “Rev. James Smith, D.D.” (Teol. Dokt., Pastor Jakob Smith). Biskopar tituleras i eng. med “The Right Reverend” (Högärevördige) “Bishop of --” (sv. Doktorn och Biskopen etc.).

Läkare adresseras med Dr. framför eller “M. D.” (Medicine doctor) efter namnet; t. ex. “Dr. James Smith” eller “James Smith, M. D.”

En officer i arméen får sin rang utsatt framför samt U. S. A. (United States Army, Förenta Staternas armé) efter sitt namn; en sjöofficer likaledes sin rang före och U. S. N. (United States Navy, För. St:s. flotta) efter namnet. Ex. “Col. John Brown, U. S. A.” (Öfverste etc.) “Capt. Josuah Anderson, U. S. N.”

Tilltalslinien kan vara helt enkelt “Captain” eller “Dear Captain;” men vid öfverskriften och vid adressen utanpå kuvertet bör full titel utsättas.

Lagkarlar, medlemmar af Legislaturen o. s. v. tituleras vanligen “Esq.” efter namnet. Denna titel användes nu mycket allmänt i stället för “Mr.” framför namnet, men det är bättre att bruka sistnämnda titel, då man adresserar personer, som icke hafva något specielt embete.

Domare i högsta domstolen (the Superior Court), medlemmar af kabinettet, medlemmar af kongressen, vice guvernörer (Lieutenant-governors) adresseras med “Honorable” eller förkortadt “Hon.” (motsvarar närmast det svenska “Välborne”).

Ambassadörer och främmande ministrar, staternas guvernörer, Förenta Staternas president och vice president bära titeln “Excellency” (Excellens). Vanliga formeln för adress till presidenten är: “His Excellency the President of the United States.” Samma formel kan äfven användas till vice presidenten.

Bref till ogifta damer eller enkor adresseras med personernas dopnamn, men bref till gifta damer böra bära deras mäns förnamn; t. ex. “Mrs. Axel R. Anderson” (Fru Axel R. Anderson).

Adressering af kuvertet.

Vid adressering af kuvertet skrifvas först mottagarens namn och titel ett stycke från kuvertets venstra kant. Nummer på hus och namn på gata, om brefvet sändes till en större stad, följa derunder; denna rad bör sträcka sig något längre åt höger än namnraden ofvanför; derunder skrifves namnet på staden eller orten dit brefvet sändes; äfven denna rad sträcker sig något längre till höger än den föregående; derunder och litet mera åt höger skrifves namnet på County (på svenska bref länet), såvida brefvet icke sändes till en stor välkänd stad, i hvilket fall county icke behöfver utsättas; ofta sättes countynamnet i nedre hörnet till venster. Sist kommer namnet på den stat, der adressorten är belägen; denna rad skrifves i nedre hörnet till höger. Om man så önskar kan statens namn sättas i linie med stadsnamnet, om countynamnet icke utsättes, eller i linie med countynamnet, om detta är utsatt. För att åskådliggöra ofvanstående anvisningar lemnas härnedan några formulär.

För svenska bref.

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | (Europe.) |Frimärke.| | | | | | | +-----------+ | | | | Herr Axel Larsson, | | 224 Drottninggatan, | | Stockholm, | | Sweden. | | | +----------------------------------------+

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | (Europe.) |Frimärke.| | | | | | | +-----------+ | | | | Fil. Dokt., | | Kyrkoherden Herr Axel Blom, | | Styrnäs prestgård, | | Vesternorrlands län, | | Sweden. | +----------------------------------------+

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | (Europe.) |Frimärke.| | | | | | | +-----------+ | | | | Hemmansegaren. | | Herr Johan Pettersson, | | Johannelund, | | Bålsta jernvägsstation, St. W. B., | | Stockholms län, | | Sweden. | +----------------------------------------+

För amerikanska bref.

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | | Stamp. | | | | | | | +-----------+ | | | | Mr. Axel Anderson, | | No. 1226 Chestnut St., | | Philadelphia, | | Pa. | +----------------------------------------+

+----------------------------------------+ | +-----------+ | | | | | | | Stamp. | | | | | | | +-----------+ | | | | Prof. James Brown, | | No. 607 Broadway, | | New York, N. Y. | | | +----------------------------------------+

Komma sättes efter hvarje rad af adressen utom efter den sista, efter hvilken man sätter punkt.

Angifver man nummer på emottagarens postlåda (post-office box), behöfva hus- och gat-nummer icke utsättas. Postlådans nummer skrifves vanligen i nedra hörnet till venster.

Var alltid noga med att sätta ett frimärke (eller flera, om så erfordras) i öfre hörnet till höger på kuvertet och iakttag, att den flik af kuvertet, medelst hvilken förseglingen sker, är vänd uppåt.

Då brefvets framlemnande anförtros åt en vän, bör orden “Politeness of” eller “Kindness of” åtföljda af denne persons namn skrifvas i nedre hörnet till venster: t. ex.

Mr. Axel Anderson, No. 220 Mt. Vernon St., Philadelphia, Pa.

_Kindness of Mr. Henry F. Johnson._

Om ett bref adresseras till annan person, än den till hvilken innehållet är, för att af den förre befordras till den senare, skrifvas orden “Care of” på andra raden under namnet på den person, till hvilken brefvet är. Orden “Care of” förkortas ofta sålunda C. o. Ex.

+-------------------------------------+ | +--------+ | | | | | | |Stamp.| | | | | | | +--------+ | | | | Mr. John F. Karlson, | | Care of Henry Johnson, | | Pittsburg, Pa. | |P. O. Box 49. | +-------------------------------------+

I adresser på kuverter, paket o. d. förkortas staternas namn vanligen på följande sätt: Maine, Me.; New Hampshire, N. H.; Vermont, Vt.; Massachusetts, Mass.; Rhode Island, R. I.; Connecticut, Conn.; New York, N. Y.; New Jersey, N. J.; Pennsylvania, Penn. eller Pa.; Delaware, Del.; Maryland, Md.; Virginia, Va.; North Carolina, N. C.; South Carolina, S. C.; Georgia, Ga. eller Geo.; Alabama, Ala.; Mississippi, Miss.; Missouri, Mo.; Louisiana, La.; Tennessee, Tenn.; Kentucky, Ky.; Indiana, Ind.; Ohio, O.; Michigan, Mich.; Illinois, Ill.; Wisconsin, Wis.; Arkansas, Ark.; Texas, Tex.; Iowa, Ia.; Florida, Fla.; Oregon, Or.; California, Cal.; Minnesota, Minn.; District of Columbia, D. C. I händelse af ett kort namn t. ex. Iowa och i den händelse något misstag skulle kunna uppstå (t. ex. vid förkortningar af Indiana och Iowa) gör man bäst att skrifva ut namnet fullständigt. I alla fall skadar aldrig detta.

FORMULÄR FÖR OLIKA SLAGS BREF.

=Affärsbref.= (Business Letters).

Allmänna upplysningar. För affärsändamål utgöres det papper, som vanligen användes, af half ark (s. k. commercial note). Affärsbref böra vara så korta som möjligt; undvik derför alla omsägelser och uttryck er mening i sådana ord, att den icke kan missförstås.

Var noggrann i att uppgifva rätt dato och er fullständiga adress. När brefvet är färdigt, så läs noga igenom det för att se, om Ni uteglömt något eller begått några misstag.

Förvara af hvarje bref, Ni sänder, en kopia tagen medelst kopiepress, om Ni har tillgång till sådan; om Ni icke det har, så tag en afskrift eller inför brefvets hufvudinnehåll i er dagbok.

Om pengar sändas med bref, så angif beloppet och sättet, hvarpå de sändas.

När Ni mottager ett bref, anteckna dato för mottagandet samt brefskrifvarens namn och adress tvärs öfver brefvets ena ända och förvara det för att vid kommande behof rådfrågas. Missförstånd och tvistemål kunna stundom undvikas genom företeende af ett föregående bref, och om tvistemål skulle uppstå rörande affärsförbindelser, så finnes intet bättre vittnesmål en ett handbref från ena eller andra parten.

Besvara skyndsamt och ordentligt alla affärsbref. Vid besvarandet är det, om icke någon brefbok föres, nyttigt att på det mottagna brefvet anteckna, när och af hvem det besvaras; understundom göras äfven några korta anteckningar rörande svarets innehåll.

De flesta affärshus hafva sin affär och adress tryckta upptill på sit brefpapper. Om adressen icke finnes tryckt bör den skrifvas tillika med dato i öfre hörnet till höger af arket; namn och adress på den person eller det hus, hvartill man skrifver, sättas något längre ned till venster; t. ex.

_1525 Chestnut St., Chicago, Ill., Jan. 10, 1894._

_Messrs. Anderson, Peterson & Co., Nashville, Tenn.,_

Dear Sirs:

(Brefvets innehåll)

Yours Truly, Axel Anderson.

eller på Svenska:

_1525 Chestnut St., Chicago, Ill., den 10 Jan. 1894._

_Herrar Anderson, Peterson & Co., Nashville, Tenn._

Mine Herrar!

Högaktningsfullt Axel Anderson.

För korthetens skull kan dato angifvas sålunda; 1 | 10 | 94 eller i svenska bref 10 | 1 | 94.

Rekvisition af varor.

Då Ni rekvirerar varor, så uppgif noggrant och bestämdt, hvad Ni önskar, samt huruvida Ni vill hafva godset sändt med frakt (by freight) eller med express.

I rekvisitioner är det brukligt att använda de förkortningar af affärsuttryck, som äro kända inom affärsverlden.

Skulle Ni önska göra några förfrågningar eller förslag, så skrif dessa för sig sjelfva på ett särskildt papper.

Sänd er rekvisition någon tid, innan Ni behöfver varorna, så att Ni icke kommer att lida af något mindre dröjsmål i befordringen.

FORMULÄR.

Business Letters.

Affärsbref.[5]

[5] Som vår bok är afsedd för den Svensk-Amerikanska publiken, lemna vi våra formulär både på engelska och svenska i den tro, att mången skall komma att hafva bruk för begge.

Ordering a Supply of Goods for a Store in the Country.

Spike, Thompson County, Ky., Jan. 2, 1894.

MESSRS. ANDERSON & LIND, NEW YORK:

GENTLEMEN:--I have just opened a large grocery store in this place, and the prospects of success seem assured. I should be very happy to deal with your firm. I can refer you to Johnson & Brown, of 275 Broadway, New York. This being our first transaction, I shall be prepared to pay the express co. upon delivery of goods, if you will forward me your ac. with the usual cash discount by a previous mail.

Enclosed please find order, which I should wish filled as promptly as is consistent with your convenience.

Very respectfully,

JOHN NILLSON.

Rekvisition af varor för en handelsbod på landet.

Spike, Thompson County, Ky., den 2 Jan. 1894.

HERRAR ANDERSON & LIND, NEW YORK.

MINE HERRAR!--Jag har nyligen öppnat en kryddkramhandel här på platsen, och utsigterna till framgång synas vara otvifvelaktiga. Det skulle glädja mig att träda i affärsförbindelse med edert hus. För underrättelser om mig kan jag hänvisa till Johnson & Brown, 275 Broadway, New York. Som detta är vår första förbindelse, är jag villig att vid varornas mottagande lemna likvid till expresskompaniet, om Ni med en föregående post benäget sänder eder räkning, med vanlig rabatt för kontant betalning.

Jag innesluter härmed rekvisition, hvilken jag beder eder att expediera så fort lägligt tillfälle gifves Eder.

Högaktningsfullt

JOHN NILLSON.

Reply.

Broadway, New York, Jan. 4, 1894.

MR. JOHN NILLSON:

DEAR SIR:--Your favor of the 2d to hand. We shall be pleased to open an account with you, Messrs. Johnson & Brown having spoken very highly of you.

We have this day forwarded to your address the goods according to your invoice, but being desirous of obtaining your approval of their quality and value, will await your examination for the enclosed bill, which is subject to 5 per cent. discount for prompt cash. A post-office order or draft on one of our city banks will suit our convenience equally as well as collection by Dodd’s Express.

Hoping to receive further orders, we are,

Yours respectfully,

ANDERSON & LIND.

Svar på föregående.

Broadway, New York, den 4 Jan. 1894.

HERR JOHN NILLSON.

MIN HERRE!--Eder ärade skrifvelse af den 2 dennes har kommit oss till handa. Med nöje vilja vi träda i förbindelse med Er, eftersom Herrar Johnson & Brown högligen rekommenderat Er.

Vi hafva i dag afsändt under eder adress varor i enlighet med eder faktura, men som vi äro angelägna att varornas beskaffenhet och pris skola tillfredsställa Er, vilja vi, tills Ni undersökt dem, vänta med betalning af inneslutna räkning, hvarpå i händelse af kontant likvid, lemnas 5 procents afdrag. Postanvisning eller vexel på någon af vår stads banker tillfredsställer oss lika väl som inkassering genom Dodds Express.

I förhoppning om vidare order, förblifva vi,

Med högaktning,

ANDERSON & LIND.

Letter Proposing to Sell Goods on Commission.

Drakeville, Young Co., Md., Jan. 28, 1894.

MESSRS. BRANDT & LUND:

GENTLEMEN:--I have been in business in this town for over twelve years, and refer to the National Bank, and to Mr. John Miller, ex-Mayor, and a prominent citizen. I see a good opening for increasing my sales, and am desirous of a supply of your goods to sell on commission. If required I will give you full security against any loss.

Should this proposition meet your views, please fill the accompanying order, and give me the benefit of your most favorable terms.

Respectfully,

SIMON MEJER.

Bref med förslag att mottaga varor till försäljning mot kommission.

Drakeville, Young Co., Md., den 28 Jan. 1894.

HERRAR BRANDT & LUND.

MINE HERRAR!--Jag har drifvit affär här i staden i öfver tolf år och kan hänvisa Er till “the National Bank” samt till den framstående medborgaren, f. d. borgmästaren, Herr John Miller, för upplysningar rörande mig. Jag har godt tillfälle att öka min afsättning och åstundar derför att mottaga lager af edra varor för försäljning mot kommission. Om så önskas kan jag ställa fullgod säkerhet för all förlust.

Om Ni äro villiga att ingå på detta förslag, så haf godheten expediera medföljande rekvisition och meddela mig de bästa försäljningsvilkor, Ni möjligtvis kan gifva,

Högaktningsfullt,

SIMON MEJER.

Reply.

Baltimore, Feby. 2, 1894.

MR. SIMON MEJER:

DEAR SIR:--We have to-day forwarded by Dodd’s Express the goods ordered per letter of the 28th ult.; the inquiries about you, as suggested by you, having proved most satisfactory. The commission is 10 per cent. The bill of sale accompanies each package.

Trusting that opening will lead to a long connection of mutual benefit,

We are yours respectfully,

BRANDT & LUND.

Svar.

Baltimore, den 2 Februari 1894.

HERR SIMON MEJER.

MIN HERRE!--Vi hafva i dag med Dodds Express afsändt de varor, Ni bestälde genom edert bref af den 28 sistl. Jan., eftersom de förfrågningar rörande Er, Ni sjelf föreslog, utföllo särdeles tillfredsställande. Vi äro villiga lemna 10 procent i kommissionsarvode. Priskurant åtföljer hvarje packe.

I förhoppning att denna början kommer att leda till en lång förbindelse med ömsesidig vinst, förblifva vi,

Högaktningsfullt,

BRANDT & LUND.

Requesting the Settlement of an Account.

Milwaukee, Wis., March 30, 1894.

MR. X. Y. DOWN:

DEAR SIR:--As we have a large payment to make at the end of next week, and as your account remains unsettled, we must beg of you to send us a check for same by Tuesday next. We are reluctant to press you, but we are pressed ourselves.

Very respectfully,

WILLIS & BROWN.

Anhållan om likvid.

Milwaukee, Wis., den 30 Mars 1894.

HERR X. Y. DOWN:

MIN HERRE!--Som vi hafva en större utbetalning att verkställa i slutet af nästkommande vecka, och som eder räkning är obetald, se vi oss nödsakade bedja Er att till nästa Tisdag sända oss vexel för samma. Det är endast ogerna, vi sända Er anmaning, men vi äro sjelfva hårdt ansatta.

Med mycken högaktning,

WILLIS & BROWN.

From a Lady in the Country Ordering Goods.

Iron Hill, Bucks Co., Mass., April 14, 1894.

MESSRS. SLARF & TRASK, Washington Street, Boston:

GENTLEMEN:--Please send me by Dodd’s Express the following goods:

12 yards of green gauze.

24 yards gingham.

2 pair of six-button gloves, lavender color, size 6¼, Dent’s make.

6 pocket handkerchiefs, plain white, with broad hem-stitched border.

Also please send pattern of black satin of a good quality, price marked.

The goods must be sent to Warrington by rail, and to Mr. Axel Anderson, 240 State Street, who will pay C. O. D.

Direct as follows:

MRS. CHAS. NILSON, Warrington Station, Bucks Co., Mass.

Rekvisition af varor från ett fruntimmer på landet.

Iron Hill, Bucks Co., Mass., den 14 April 1894.

HERRAR SLARF & TRASK, Washington street, Boston:

MINE HERRAR!--Haf godheten sända mig med Dodds Express följande varor:

12 alnar grön gas.

24 alnar bomullstyg (gingham).

2 par sexknäppta handskar, lavendelfärgade, storlek 6¼, af Dent’s tillverkning.

6 näsdukar, helhvita, bred bård med hålsöm.

Sänd äfven prof på svart atlas af god kvalitet, med utsatt pris.

Godset måste sändas med jernväg till Warrington samt ställas till herr Axel Anderson, 240 State street, hvilken vid mottagandet skall lemna likvid.

Addressera det på följande sätt:

FRU KARL NILSON, Warrington Station, Bucks Co., Mass.

ANSÖKNINGSBREF (Letters of Application).

Allmänna upplysningar: Dagligen förekommer i tidningarne en hel mängd annonser rörande anställningar för män och kvinnor inom skilda verksamhetsgrenar. Och som det städse finnes ett stort antal personer utan anställning, mottager annonsören i vanliga fall massor af ansökningar till den lediga platsen. Om andra meriter äro lika, kommer platsen säkerligen att lemnas till den, som skrifvit det bästa ansökningsbrefvet; genom detta är också det första intrycket gjordt på den blifvande husbonden, och det är särdeles vigtigt, att detta blifver godt. Den, som derför är i stånd att skrifva ett prydligt, välstafvadt ansökningsbref, har stora utsigter att tillförsäkra sig om den åstundade anställningen.

Ansökan bör skrifvas och afsändas omedelbart, efter det annonsen blifvit läst, ty hvarje dröjsmål förminskar utsigterna att erhålla platsen.

Annonsens dato, dess innehåll samt namnet på tidningen, der den förekom, böra angifvas; eller ännu bättre: klipp ut annonsen, klistra den upptill i brefvet och nämn, ur hvilken tidning den är tagen. En tjenstesökande bör icke rosa sig sjelf i öfverdrifna ordalag, utan bör kort och godt angifva sina rekommendationer, samt den erfarenhet och duglighet han anser passande för den önskade anställningen. Om han vill förete skrifna betyg, är det bäst att sända afskrifter af dessa och anteckna på dem, att de äro afskrifter; om originalbetygen sändas, riskerar man att förlora dem.

Brefvet bör skrifvas af den sökande sjelf; det bör utgöras af hans egen sammansättning och hans egen handstil. Att förete annans arbete skulle vara ett lågt bedrägeri, som sannolikt snart skulle upptäckas.

Formulär för ansökningsbref.

Book-Keeper.

28 Washington St., Boston, Mass., Jan. 4, 1894.

TO MESSRS. MILLER, BROWN & CO.:

GENTLEMEN:--In reply to your advertisement in this day’s Transcript for a competent book-keeper, I respectfully beg to offer myself as a candidate for that position. I have been in the employment of Mr. George Levy, 19 Tremont street, in this city--the large dry-goods store--in the capacity of book-keeper for the last three years, and am about to leave on the 1st proximo, as Mr. Levy is about to retire from business.

Mr. Levy has authorized me to refer to him in reference to character and ability. I can also refer to Messrs. Ross & Rogers, 17 Remsen street, with whom I clerked for a year and a half.

Hoping to be fortunate enough to suit your requirements,

I am, gentlemen, respectfully,

AXEL GREEN.

Bokhållareplats.

28 Washington St., Boston, Mass., den 4 Jan. 1894.

TILL HERRAR MILLER, BROWN & CO.

MINE HERRAR!--Till svar på eder annons i dagens “Transcript” rörande en duglig bokhållare beder jag att vördnadsfullt få framställa mig sjelf såsom sökande till sagde plats. Jag har under de tre sista åren innehaft anställning såsom bokhållare i herr George Levys betydliga kramhandel, 19 Tremont Street här i staden, men kommer att lemna den 1sta nästkommande April, enär herr Levy står i begrepp att nedlägga sin affär.

Herr Levy har godhetsfullt gifvit mig tillåtelse att hänvisa till honom för upplysningar om min karakter och duglighet. Jag kan också hänvisa till herrar Ross & Rogers, 17 Remsen Street, hos hvilka jag under ett och ett halft år haft plats som kontorist.

I förhoppning om att vara lycklig nog att tillfredsställa edra fordringar, förblifver jag,

Högaktningsfullt,

AXEL GREEN.

General Employment.

Newburg, 11th Feb., 1894.

SIR:--I hasten to reply to your advertisement in the New York Sun of to-day. I am most desirous of obtaining employment, and would not consider present emolument so much an object as the prospect of a permanent and respectable situation.

I am a young man (age 21), and single. I have received a good commercial education, and am versed in book-keeping and accounts generally. In other respects I am willing to render myself generally useful, and, although I have not hitherto filled a situation, I doubt not that in a short time I shall be able to fulfill any duties assigned to me.

In the event of your doing me the honor to select me for the proffered employment, I could furnish you with satisfactory testimonials as to character, and could, if necessary, give security.

Trusting that I may have the honor of hearing from you in reply,

I remain, sir, your obedient servant,

FRANC PETERSON.

To C. R. MILLER, 27 Wand St., N. Y.

Ansökan om hvad slags arbete som helst.

Newburg, den 11 Februari 1894.

MIN HERRE!--Jag skyndar mig att svara på eder annons i dagens New York Sun. Jag är mycket angelägen om att erhålla sysselsättning och fäster icke afseende så mycket vid aflöning för tillfället som vid utsigt till stadigvarande och aktningsvärd anställning.

Jag är en ung man af 21 års ålder och ogift. Jag har erhållit en god kommersiel uppfostran och eger insigt i bokhålleri och räkenskapsföring i allmänhet. Jag är villig att äfven i andra afseenden vara af nytta, och, ehuru jag icke hittills innehaft någon plats, tviflar jag icke på, att jag inom kort skall vara i stånd att uppfylla hvilka åligganden som än kunna anförtros mig.

I händelse Ni skulle göra mig den äran att utvälja mig till omtalade anställning, kan jag förete tillfredsställande betyg rörande min karakter och kan äfven, om så erfordras, ställa säkerhet.

I förhoppning om att Ni vill hedra mig med ett svar, förblifver jag

Eder ödmjuke tjenare,

FRANS PETERSON.

Till C. R. MILLER, 27 Wand St., N. Y.

Clerk.

29 Grove St., St. Louis, Mo., Nov. 16, 1894.

MR. FRED. CLARK.

SIR: I see by this day’s Chronicle that you are in want of a competent clerk, and I respectfully apply for the position. Owing to the financial difficulties of my late employers, Messrs. Mott & Lee, with whom I was clerk for eight years, I am out of employment. I can refer to either of those gentlemen for a testimonial as to my industry, good conduct and ability. I may add that I am a teetotaler.

Hoping to receive a favorable reply,

I am, respectfully,

JAMES FRANSON.

Kontoristbefattning.

29 Grove St., St. Louis, Mo., den 16 Nov. 1893.

HERR FREDRIK CLARK.

MIN HERRE!--I dagens “Chronicle” ser jag, att Ni är i behof af en duglig kontorist och beder derför att vördsammast få anmäla mig såsom sökande till platsen. På grund af de finansiella svårigheter, hvari mina förre principaler, herrar Mott & Lee, hos hvilka jag haft plats i åtta år, råkat, är jag nu utan anställning. Jag kan hänvisa till endera af dessa herrar för vitsord rörande flit, godt uppförande och duglighet. Jag vill tillägga, att jag är en anhängare af absolut nykterhet.

I förhoppning om ett gynsamt svar, förblifver jag,

Högaktningsfullt,

JACOB FRANSON.

Cook.

310 N. 23d St., Philadelphia, Pa., March 15, 1894.

MRS. ANNA FRANK.

RESPECTED MADAM: Having seen your advertisement for a plain cook in this day’s Herald, I respectfully apply for the place.

I can roast meats and do all manner of plain cooking, as my present employer, Mrs. James Claghorn, is willing to testify. As Mrs. Claghorn is going to Europe on the 1st of April, I will be out of place on that day. A line to Mrs. Claghorn will satisfy all inquiries in regard to my character and capacity.

Respectfully,

JOHANNA KRANTZ.

Kokerska.

310 N. 23th St., Phila., Pa., den 15 Mars 1894.

FRU ANNA FRANK!

ÄRADE FRU!--Som jag sett eder annons i dagens “Herald” rörande en enkel kokerska, får jag vördnadsfullt anmäla mig som sökande till platsen.

Jag är hemmastadd i stekning samt all enklare matlagning, såsom min nuvarande husmoder, fru Jakob Claghorn, är villig att intyga. Enär fru Claghorn ämnar resa till Europa den 1 April, blir jag den dagen utan plats. Genom några rader till fru Claghorn kan Ni få tillfredsställande underrättelser rörande min karakter och min duglighet.

Högaktningsfullt,

JOHANNA KRANTZ.

Governess.

19 Bleeker St., Boston, July 27, ’93.

MRS. C. B. STEPHENS.

MADAM: In reply to your advertisement in to-day’s Courier for a governess to teach three little girls French, German and English, I hasten to inform you that I am a graduate of Vassar, Class ’91; that I have resided one year in Paris and five months in Vienna, sojourning in both capitals for the purpose of completing my knowledge of French and German.

I have been governess in the family of Mr. George Hill, but owing to the death of my dear little pupil, their only daughter, Ada, I have been thrown out of employment. In addition to my college and academy testimonials, I beg to refer to Mrs. Hill, Holly Park, Brookline, and to the Rev. Mr. Brooks, St. Matthew’s Church.

Hoping to be favored by your selection,

I am, madam, yours respectfully,

P. K. BRINKMAN.

Guvernant (Lärarinna).

19 Bleecker St., Boston, den 27 Juli 1893.

FRU C. B. STEPHENS.

MIN FRU!--Till svar på eder annons i dagens “Courier” rörande lärarinnabefattning för tre små flickor i franska, tyska och engelska skyndar jag att underrätta Er, att jag år 1891 utexaminerats från Vassar läroverk; att jag vistats ett år i Paris samt fem månader i Wien, på begge ställen i afsigt att fullända mig i franska och tyska språken.

Jag har varit lärarinna i herr Georg Hills familj, men tillföljd af min lilla lärjunges, deras enda dotter Adas, död står jag nu utan anställning. Utom till mina skol- och akademi-betyg, beder jag att få hänvisa till Fru Hill, Holly Park, Brookline samt till herr pastor Brooks vid St. Matthew’s Church.

I förhoppning om att Ni hedrar mig med edert val, förblifver jag

Högaktningsfullt,

P. K. BRINKMAN.

REKOMMENDATIONSBREF (Letters of Introduction and Recommendation).

Allmänna upplysningar. Introduktions- och rekommendationsbref böra lämnas oförseglade. De böra vara kort och omsorgsfullt affattade; ty brefskrifvaren erbjuder sig i viss grad sjelf såsom säkerhet för den introducerade eller rekommenderade personen.

Rekommendationsbref böra uppgifva fullständiga namnet på personen, som rekommenderas, samt hans bostad. De böra icke innehålla några storartade loford öfver innehafvarens dygder och egenskaper, utan endast antyda det ömsesidiga nöje brefskrifvaren er viss om, att rekommendationen skall medföra för de begge ifrågavarande parterna; så korta och få anmärkningar som möjligt böra tilläggas rörande den rekommenderade personen. Här nedan lemna vi några exempel på, huru ett rekommendationsbref bör vara affattadt.

Formulär.

807 Calvert St., Baltimore, Md., Jan. 17, 1894.

MY DEAR FRIEND: The bearer of this note, Mr. John Simmonds, of Baltimore, is an old and warm friend of mine, whom I take great pleasure in introducing to you, feeling assured that the acquaintance thus formed will be mutually agreeable. Any attention that it may be in your power to bestow upon Mr. Simmonds during his sojourn in your city will be appreciated and gratefully acknowledged by

Your sincere friend,

JAMES BROWN.

To MR. FRANK RUSSELL, 1227 Locust St., Philadelphia.

807 Calvert St., Baltimore, Md. den 17 Jan. 1894.

MIN KÄRE VÄN! Innehafvaren af denna billjett, herr John Simmonds från Baltimore är en af mina gamla, goda vänner, och det gör mig ett stort nöje att rekommendera honom till Er, enär jag är förvissad om, att den bekantskap, som sålunda inledes, skall komma att medföra ömsesidig tillfredsställelse. All uppmärksamhet, Ni kan vara i stånd att visa herr Simmonds under hans vistelse i eder stad, skall högt värderas och tacksamt erkännas af

Eder uppriktige vän

JAKOB BROWN.

Till herr FRANS RUSSELL, 1227 Locust St., Philadelphia.

Kuvertet till ett rekommendationsbref bör vara adresseradt på följande sätt:

+------------------------------+ | Mr. Frank Russell, | | 1227 Locust Street, | | Philadelphia, | | Pa. | |Introducing | | Mr. John Simmonds, | | of Baltimore, Md. | +------------------------------+

Rekommendationsbrefvet tillika med den rekommenderade personens visitkort kunna aflemnas i eller sändas till adressatens bostad. Innehafvaren väntar, tills svar erhålles medelst besök eller inbjudningskort. Om en herre innehar sådant bref till en dam, sänder han upp det samma jemte sitt kort, och väntar, tills han fått höra, huruvida hon vill mottaga honom strax eller bestämma något lämpligare tillfälle. Person, som ämnar stanna blott en kortare tid på platsen, kan på samma sätt framlemna ett rekommendationsbref till hvilken person som helst. Vid ett affärshus bör bref jemte kort insändas på kontoret.

Ett rekommendationsbref och ett kort böra på ett eller annat sätt besvaras inom 24 timmar. Främlingen bör besökas och visas någon uppmärksamhet eller inbjudas att aflägga besök, så snart det är honom lämpligt. En inbjudning till middag eller annan dylik uppmärksamhet bör visas honom.

Introducing a Young Lady Seeking Employment.

Poughkeepsie, June 1, 1893.

DEAR MR. BROWN:

The young lady whom this letter will make known to you is desirous of obtaining employment in your city, and I use our old acquaintanceship as the bridge to your good offices in her behalf. She has received a very liberal education, and would prove of immense value to a family whose young children need careful and judicious teaching. She is gentle, amiable and willing. I trust you may be able to serve her.

I am, etc., dear Mr. Brown,

Your sincere friend,

AXEL JOHNSON.

MR. W. F. BROWN.

Rekommendation för en ung dam, som söker anställning.

Poughkeepsie, den 1 Juni 1893.

HÖGÄDLE HERR BROWN!

Den unga dam, som Ni genom detta bref, får lära känna är angelägen om att erhålla anställning i eder stad, och jag begagnar mig af vår gamla bekantskap såsom ett medel att vinna edert biträde till hennes bästa. Hon har erhållit en särdeles god uppfostran och skulle säkerligen blifva af ovärderlig nytta för en familj, som behöfver en samvetsgrann och förståndig lärarinna för sina barn. Hon är foglig, vänlig och villig. Jag hoppas, att Ni kan vara i stånd att på något sätt stå henne till tjenst.

Jag förblifver eder uppriktige vän,

AXEL JOHNSON.

HERR W. F. BROWN.

Introducing a Gentleman Seeking a Position in a Counting-House.

Albany, June 1, 1893.

MY DEAR SIR:

Recognizing your well-merited and extensive influence in the commercial circles of your city, I beg to introduce to you W. Jakobson, who is desirous of obtaining a clerkship in a counting-house. He is a gentleman of capacity and ability. His character stands A 1, and he is as industrious as he is energetic. He considers New York a better field than this place, and prefers to try his chances there to remaining here. He can refer to me. Trusting that you will lend him a helping hand, I am,

Yours, very truly,

JOHN PETERSON.

JAMES FELDT, ESQ.

Rekommendation för en herre, som söker plats på kontor.

Albany, den 1 Juni 1893.

MIN HERRE!

Som jag är väl bekant med ert välförtjenta och vidsträckta inflytande inom affärskretsar på eder ort, beder jag att få rekommendera till Er W. Jakobson, som är angelägen att erhålla anställning på något kontor. Han är en hederlig man med stor duglighet. Hans karakter är förträfflig, och han är lika arbetsam, som han är energisk. Han anser New York ett bättre verksamhetsfält än denna plats och föredrager derför att försöka sin lycka derstädes framför att stanna här. Han har tillåtelse att hänvisa till mig. I förhoppning om att Ni kan bistå honom, förblifver jag

Högaktningsfullt,

JOHN PETTERSSON.

JAMES FELDT, ESQ.

Introducing a Sister to a Schoolmate.

Wilkesbarre, April 8, 1894.

DEAR ANNA:

This letter will introduce my sister Karin. I do not think that I need say another word. I love you both. You will love both of us. I will write a long letter very soon.

Yours, as ever,

BESS.

MISS ANNA HILL.

Introduktion af en syster till en skolkamrat.

Wilkesbarre, den 8 April 1894.

KÄRA ANNA!

Detta bref är skrifvet i afsigt att introducera min syster Karin. Jag tror icke, jag behöfver säga ett enda ord mer. Jag älskar Er begge, och du skall älska oss begge. Jag skall mycket snart skrifva ett långt bref.

Din alltid tillgifna

BETTY.

MISS ANNA HILL.

Introducing a Young Married Lady to a Friend in her New Home.

Stanford, Conn., June 1, 1894.

MY DEAR MARY:

Mrs. Leeds will present this note, and when I tell you that she is a bride, and is about to settle in your town, I feel that I have secured her a pleasant friendship, and that she will find in you an old new friend in the midst of strangers. I know that you will pay her all the attention that lies in your power for the sake of auld lang syne.

Your loving friend,

ALFHILD.

MRS. M. A. KRUSE.

Introduktion af en ung gift dam till en vän på hennes nya hemort.

Stanford, Conn., den 1 Juni 1894.

MIN KÄRA MARIA!

Fru Leeds kommer att öfverlemna denna biljett, och om jag säger dig, att hon är nygift och ämnar bosätta sig på din ort, vet jag, att jag tillförsäkrat henne ett angenämt vänskapsband, och att hon i dig skall finna en gammal ny vän midt ibland främlingar. Jag vet, att du för gammal vänskaps skull vill visa henne all den uppmärksamhet, som står i din magt.

Din kärleksfulla vän

ALFHILD.

FRU M. A. KRUSE.

Introducing a Daughter about to Make a Visit.

Cleveland, O., June 1, 1894.

MY DEAR MRS. WARREN:

My daughter Lena will present this in person, as her introduction to her mother’s old friend, whose kind invitation to spend a few weeks she accepts, con amore. That she will have a delightful time is amongst the few certainties in this very uncertain life. You may find her a little shy and reserved, but under your care she will soon feel herself as much at home as in Euclid Avenue, Cleveland. With warmest regards to your husband, and lots of love to yourself, I am,

Your sincere friend,

MARY NILSON.

MRS. T. N. WARREN.

Introduktion af en dotter, som ämnar företaga ett besök.

Cleveland, O., den 1 Juni 1894.

MIN KÄRA FRU WARREN!

Min dotter Lena kommer personligen att öfverlemna detta bref såsom en introduktion till sin moders gamla vän, hvars vänliga inbjudning till några veckors besök hon con amore mottager. Att hon kommer att få det förtjusande angenämt är en af de få saker, hvarpå man kan vara viss i all denna lifvets ovisshet. Ni finner henne måhända en smula blyg och tillbakadragen, men under Er omvårdnad skall hon säkerligen snart finna sig lika hemmastadd som på Euclid Avenue i Cleveland. Med min uppriktigaste högaktning för er man och varm tillgifvenhet för er sjelf, förblifver jag

Eder uppriktiga vän,

MARIA NILSSON.

FRU T. N. WARREN.

Letter Recommending a Book-keeper.

Brooklyn, N. Y., August 5, 1894.

Mr. Henry Johnson has been in our employ for the past three years in the capacity of book-keeper; during this time he has proved himself an able and expert accountant, and has faithfully and intelligently discharged his duties. We take pleasure in giving him a hearty recommendation.

ANDERSON, LUND & CO.

Betyg för en bokförare.

Brooklyn, N. Y., den 5 Aug. 1894.

HERR HENRY JOHNSON har varit i vår tjenst i egen skåp af bokförare under de tre sista åren; under denna tid har han visat sig såsom en skicklig och erfaren räkenskapsförare och har troget och förståndigt fullgjort sina åligganden. Det bereder oss derför ett nöje att på det varmaste rekommendera honom.

ANDERSON, LUND & CO.

Letter Recommending a Servant.

Pittsburgh, Pa., March 1, 1894.

MRS. C. B. BROWN.

DEAR MADAM:--In answer to your inquiries I would say that Bridget Ryan has served me in the capacity of chambermaid for two years, and has given me satisfaction. She is neat and tidy in her work, and respectful in her deportment.

MRS. JAMES BROWN.

Rekommendationsbref för en tjenarinna.

Pittsburg, Pa., den 1 Mars 1894.

FRU C. B. BROWN.

MIN FRU! Till svar på edra spörjsmål kan jag säga, att Bridget Ryan har under två år varit i min tjenst i egenskap af kammarjungfru och har varit till min fulla belåtenhet. Hon är nätt och renlig i sitt arbete samt höflig i sitt uppförande.

FRU JAKOB BROWN.

BJUDNINGSBREF (Invitations).

Bjudningsbref böra besvaras så skyndsamt som möjligt. Intet svar erfordras på inbjudning till en “mottagning” (reception) eller till “té.”

Bjudning till en bal bör utsändas omkring tre veckor i förväg, bjudning till andra festligheter minst en vecka före den för samkvämet bestämda tiden.

Inbjudningar till dansnöjen och baler utfärdas i värdinnans namn och böra vara affattade i följande ordalag:

_Mrs. Axel Brown requests the pleasure of your company on Wednesday evening, December tenth, at nine o’clock._

Dancing.

Or,

Mrs. Axel Brown, At Home, Wednesday evening, December tenth, at nine o’clock.

Dancing.

_Fru Axel Brown anhåller om nöjet af ert sälskap Onsdags afton, den tionde December, klockan 9._

Dans.

Eller:

_Fru Axel Brown, Hemma, Onsdags afton, den tionde December, klockan 9._

Dans.

Bokstäfverna R. S. V. P., som äro en förkortning af det franska uttrycket “Respondez s’il vous plait” (haf godheten lemna svar) sättas ofta nedtill på en inbjudning för att fästa uppmärksamhet på, att ett svar åstundas. Följande formulär kan användas såsom jakande svar på ofvanstående inbjudning.

“MR. SMITH accepts with pleasure MRS. BROWN’S kind invitation for Wednesday evening, December tenth.”

“HERR SMITH mottager med nöje fru Browns vänliga inbjudning till Onsdags afton, den tionde December.”

Eller inbjudningen kan afböjas i följande ordalag:

“MR. SMITH regrets his inability to accept MRS. BROWN’S kind invitation for Wednesday evening, December tenth.”

“HERR SMITH är ledsen att icke vara i stånd att mottaga _fru Browns_ vänliga inbjudning till Onsdags afton, den tionde December.”

Inbjudningar till middagar utfärdas i värdens och värdinnans namn och formuläret för dem lyder på följande sätt:

_Mr. and Mrs. James Brown request the pleasure of Mr. and Mrs. Smith’s company at dinner, October ninth, at seven o’clock._

1125 Arch St.

Herr och Fru Jakob Brown anhålla om nöjet af Herr och Fru Smiths sälskap till middag den nionde Oktober, klockan sju.

1125 Arch St.

Sådana inbjudningar böra ofördröjligen besvaras och svaret aldrig affattas i vilkorliga ordalag. Uppgif bestämdt, huruvida Ni ämnar komma eller icke komma. Om Ni skulle mottaga inbjudningen och senare finna, att Ni är ur stånd att hålla ert löfte, så skrif genast till värdinnan och underrätta henne derom.

Form of Acceptance.

Mr. and Mrs. John Smith accept with pleasure the kind invitation of Mr. and Mrs. James Brown for dinner on October ninth, at seven o’clock.

Formulär för ett jakande svar.

Herr och Fru John Smith mottaga med nöje Herr och Fru Browns vänliga inbjudning till middag den nionde Oktober, klockan sju.

Skulle inbjudningen behöfva afböjas böra orden “äro ledsna att icke kunna mottaga” (“regret that they cannot accept”) insättas i stället för orden “mottaga med nöje” (“accept with pleasure”).

Inbjudningar till bröllop böra utsändas minst två veckor före bröllopsdagen. De böra vara tryckta på papper af mindre format (“biljett-papper”) samt bära föräldrarnes och brudens namn; de kunna hafva följande utseende:

Mr. and Mrs. Smith

_request the pleasure of your company at the wedding of their daughter Anna to Henry Jones, at Trinity Church, on Thursday evening, June eleventh, at eight o’clock._

Herr och Fru Smith

_anhålla om nöjet af eder närvaro vid vigselakten mellan deras dotter Anna och Henry Jones, i Trinity Church, klockan åtta Torsdagsafton, den elfte Juni._

Mindre kort till de personer, som inbjudas till mottagningen efter vigselaktens slut, inneslutas med bröllopsinbjudningen och lyda sålunda:

Reception

at 24 Vernon Place, at half-past eight.

Mottagning

No. 24 Vernon Place, klockan half nio.

Intet svar erfordras på dessa inbjudningar. Om Ni icke kan öfvervara mottagningen, bör Ni sända ert kort.

Inbjudning till té och vanliga mottagningar kunna skrifvas på visitkort sålunda:

Tea

from seven to nine o’clock.

Té

från klockan sju till nio.

Vid besvarandet af inbjudningar bör Ni gifva akt på, huru de äro affattade. Om de äro i tredje personen, bör svaret vara i tredje personen; om i den första, böra de vara i första.

Invitation to a Dinner Party.

Mr. and Mrs. George request the pleasure of Mrs. Putnam’s company at dinner on Thursday, the 19th of December, at six o’clock.

Riversham Park, December 10.

Inbjudning till middag.

Herr och fru George anhålla om nöjet af Fru Putnams sällskap till middag Torsdagen, den 19 December, klockan sex.

Riversham Park den 10 December.

Declining the Same.

Mrs. Putnam regrets extremely that a prior engagement will prevent her having the pleasure of dining with Mr. and Mrs. George on the 19th of December.

31, Russell Square, December 11.

Afböjande svar på föregående.

Fru Putnam är särdeles ledsen, att en tidigare öfverenskommelse hindrar henne från att hafva nöjet att infinna sig till middag hos Herr och Fru George den 19 December.

31 Russell Square den 11 December.

Accepting.

Mrs. Putnam has much pleasure in accepting Mr. and Mrs. George’s invitation to dinner on the 19th of December.

391, Russell Square, December 11.

Mottagande svar.

Fru Putnam har det stora nöjet att mottaga Herr och Fru Georges inbjudning till middag den 19 December.

31 Russell Square den 11 December.

Invitation to a Dinner Party.

MY DEAR MISS SUMMER:

Will you favor us with your company at dinner on Tuesday next? It will be quite a family gathering, but Edward and I should not consider it complete without your presence. I will take no denial.

Believe me, Yours sincerely,

HANNAH DELMAR.

Judd Street, June 9.

En annan middagsinbjudning.

MIN KÄRA FRÖKEN SUMMER!

Vill Ni hedra oss med ert sällskap till middag nästkommande Tisdag? Det är ingenting annat än ett familjesälskap, men Edvard och jag skulle icke anse det fullständigt utan er närvaro. Jag vill icke veta af något afslag.

Var försäkrad om min uppriktiga vänskap,

HANNA DELMAR.

Judd Street den 9 Juni.

The Same.

DEAR LOUIS:

Come and dine with us on Thursday next, to meet a few old and valued friends, whose names I shall not here mention, but I assure you it will give you great pleasure to see them. Pray let me have a favorable reply, and

Believe me, Yours ever sincerely,

LUCY GORDON.

The Elms, Hornsey, June 4.

En liknande inbjudning.

KÄRE LUDVIG!

Kom och ät middag med oss nästkommande Torsdag, då du får träffa några gamla, värderade vänner, hvilkas namn jag icke nu vill uppenbara, men hvilka du säkerligen skall finna stort nöje i att träffa. Var god och låt mig hafva ett gynsamt svar och var försäkrad om, att jag förblifver

Din alltid uppriktiga vän,

LUCY GORDON.

The Elms, Hornsey, den 4 Juni.

Invitation to Evening Parties.

Mrs. Falk requests the pleasure of Mr. Catto’s company to-morrow evening, half-past nine.

Dancing.

Romney Lodge, January 4.

Inbjudning till aftonsälskap.

Fru Falk anhåller om nöjet af Herr Cattos sälskap i morgon afton klockan half nio.

Dans.

Romney Lodge den 4 Januari.

An Invitation to an Evening Party.

Mrs. Strom requests the pleasure of Captain, Mrs. Frodsham, and family’s company to a small evening party, on Friday, the 18th September, 1893. Eight o’clock.

Music and cards.

4, St. Dominic Place, E. C.

Liknande inbjudning.

Fru Ström anhåller om Fru kaptenskan Frodshams och hennes familjs sälskap vid en mindre aftonbjudning klockan 8 Fredagen den 18 September 1893.

Musik och kort.

4, St. Dominic Place, E. C.

A Very Friendly Invitation.

Ashmead, Dec. 22, 1893.

DEAR MRS. HILL:

We propose having a small party for music and cards next Thursday, and hope that you, your husband, and the dear girls will join us. If you can favor us with your company, please ask the young ladies to bring their music, and do not be later than eight o’clock.

We unite in kindest love to you all.

Believe me, most affectionately yours,

SUSAN SHARPLESS.

En särdeles vänlig inbjudning.

Ashmead den 22 December 1893.

KÄRA FRU HILL!

Vi ämna hafva ett mindre sälskap till musik och kort nästkommande Torsdag och hoppas, att Ni, er man och era kära flickor vilja komma till oss. Om Ni kan glädja oss med nöjet af ert sälskap, så var god och bed de unga damerna att taga med sina notor och kom icke senare än klockan åtta.

Vi förena oss alla i en kärleksfull helsning.

Er varmt tillgifna

SUSANNA SHARPLESS.

Accepting.

The Grove, Dec. 23, 1893.

MY DEAR MRS. SHARPLESS:

We shall have much pleasure in accepting your kind invitation for Thursday next. Edith desires me to give you her love, and to say that she is delighted at the prospect of a musical evening; she will bring all your favorite songs, and do her best to sing them.

With our united regards, believe me,

Yours affectionately,

JANE HILL.

Mottagande Svar.

The Grove den 23 December 1893.

MIN KÄRA FRU SHARPLESS!

Det är med stort nöje vi mottaga eder vänliga inbjudning till nästa Torsdag. Edith beder mig framföra sin kärleksfulla helsning och säga, att hon är förtjust öfver utsigten af en musik-afton; hon skall taga med sig alla edra favoritsånger och göra sitt bästa i att sjunga dem.

Mottag våra kärleksfulla helsningar och var förvissad om

Vår uppriktiga högaktning,

JOHANNA HILL.

Invitation to a Juvenile Party.

George Street, December 4th.

DEAR MRS. GIBSON:

Will you allow your little girls to join a juvenile party at our house, at five o’clock, on the 7th instant? It is Selina’s birthday, and I have invited a few of her young friends to keep it with her.

I have named an early hour, as I do not like late hours for little folks.

With kind regards, believe me, yours sincerely,

MARIA GRAY.

Inbjudning till ett ungdomssälskap.

George St. den 4 December 1893.

MIN KÄRA FRU GIBSON!

Vill Ni tillåta edra små flickor att deltaga i ett ungdomssälskap hemma hos oss klockan fem den 7 dennes? Det är Selinas födelsedag, och jag har inbjudit några af hennes unga väninnor att komma till henne.

Jag har bestämt en tidig timme, emedan jag icke tycker om, att smått folk är sent uppe.

Mottag min vänliga helsning och var försäkrad om

Min uppriktiga vänskap,

MARIA GRAY.

Answer Accepting.

John Street, December 4th.

DEAR MRS. GRAY:

I feel much pleasure in accepting your kind invitation for my little girls, particularly as you have named an early hour. I have hitherto refused all invitations for them, on account of the late hours of juvenile parties in the present day, which I consider very injurious to children.

With many thanks, believe me, yours very sincerely,

MARIA GIBSON.

Mottagande svar.

John Street den 4 December 1893.

KÄRA FRU GRAY!

Det är med stort nöje, jag mottager eder vänliga inbjudning till mina små flickor, i synnerhet som Ni bestämt en tidig timme. Jag har hittills afböjt alla inbjudningar till dem, på grund af att ungdomssälskap i våra dagar hållas så sent, något som jag anser särdeles skadligt för barn.

I det jag frambär min hjertliga tacksamhet, förblifver jag

Eder uppriktiga,

MARIA GIBSON.

Declining.

John Street, December 4, 1893.

MY DEAR MRS. GRAY:

Thanks for your kind invitation to my little ones. I should not hesitate to accept it if they were quite well, but Sarah has a very bad cold and sore throat; and as our doctor has some fear that she is showing symptoms of measles, I am compelled to decline it.

I hope Selina may enjoy her birthday party. Kiss her for me, and wish her many happy returns of the day.

Ever yours very truly,

MARIA GIBSON.

Afböjande svar.

John Street den 4 December 1893.

MIN BÄSTA FRU GRAY!

Mottag mina tacksägelser för er vänliga inbjudning till mina små. Jag skulle icke draga i betänkande att mottaga den, om de voro riktigt friska, men Sara lider af en mycket svår förkylning och af ondt i halsen; och som vår läkare hyser farhågor för symptomer till mässling, ser jag mig nödsakad att lemna ett afböjande svar.

Jag hoppas Selina skall komma att roa sig på sin födelsedag. Kyss henne från mig och önska henne många lyckliga födelsedagar.

Eder mycket tillgifna,

MARIA GIBSON.

Om skiljetecknen.

Skiljetecknens ändamål är att främja öfverskådligheten af skriftlig framställning och, i sammanhang dermed, att angifva hvilopunkter för rösten vid uppläsning.

Man har indelat skiljetecknen i två klasser: =De större skiljetecknen= och =de mindre skiljetecknen=.

De större skiljetecknen, hvilka sättas vid slutet af fullständiga meningar och beteckna de längsta uppehållen, äro: =punkt=, =frågetecken= och =utropstecken=.

De mindre skiljetecknen, hvilka sättas inuti meningar och beteckna kortare uppehåll äro: =komma=, =semikolon=, =kolon=, =inneslutningstecken= och =tankstreck=.

Andra skriftecken äro; anföringstecken, bindetecken, uteslutningstecken, likhetstecken, accenttecken, paregraftecken, hänvisningstecken, omsägningstecken, kvantitetstecken, et-tecken samt förklaringstecken.

Att på rätt sätt använda skiljetecknen är af den allra största vigt. En persons sätt att bruka dem är en god gradmätare på hans bildning, eftertanke och ordentlighet.

Riktig satsbildning är ett nödvändigt vilkor för god interpunktion (bruk af skiljetecknen). En sådan omöjliggöres eller försvåras genom fel mot satsläran. Omsorgsfull uppläsning af hvad man skrifvit främjar skiljetecknens rätta bruk.

Mycket ofta gifva samma ord helt olika mening med olika interpunktion. Det är t. ex. stor skilnad mellan “ett mindre, vackert rum” och “ett mindre vackert rum,” mellan “den andra, vackra flickan” och “den andra vackra flickan.” Ett ganska åskådligt exempel i samma afseende äro följande verser, som uppgifvas vara ett af en domare afkunnadt utslag i ett tvistemål:

“Om nådig fröken det gamla aset, Den döda hästen, begrafva vill, Så må hon veta: att det hör rackarn, Och ej vällofliga rätten till,”

hvilka ord få en ganska olika mening, om man sätter komma efter “fröken,” men ej efter “hästen.”

Kort anvisning rörande bruket af de olika skiljetecknen.

=Punkt= (.) sättes:

1) Efter meningar, som icke utgöra direkta frågor eller äro utrops-, önske- eller uppmaningssatser. Ex. Alla nya sanningar möta i början motstånd.

2) Efter ofullständiga satser, t. ex. svar, samt efter vissa enstaka ord och uttryck, hvilka ej kunna anses såsom fullständiga satser, t. ex. de flesta öfverskrifter, boktitlar, inskrifter m. m.

3) Stundom i stället för utropstecken, i synnerhet efter längre meningar, hvilka innehålla en önskan eller en uppmaning.

4) Såsom förkortningstecken: t. ex. (= till exempel), d. v. s. (det vill säga), o. s. v. (och så vidare), m. m. (med mera), i st. f. (i stället för).

Anm. Fel emot den första af dessa regler äro ytterst vanliga och röja alltid okunnighet eller tanklöshet. Mången skrifver komma, då sammanhanget (afslutad mening) nödvändigt kräfver punkt eller annat större skiljetecken. I ett tidningsnummer står: “Ni bör taga i betraktande Er ålder, krafterna förminskas och själsförmögenheterna med dem.” Detta borde vara: Ni bör taga i betraktande Er ålder. (Kropps-) krafterna förminskas, och själsförmögenheterna med dem.

Den oriktiga föreställningen, att ordet men icke får stå i början af en mening, framkallar sådana interpunktionsfel som nedanstående: “Patronen fordrade, att tjenarne skulle slafva från tidigt på morgnarna till sent på aftnarna, men icke nog dermed. Han gaf dem ej tillräcklig föda.” I st. f. Patronen … på aftnarna. Men icke nog dermed: Han gaf …

Stundom får man se punkt, der meningen icke är afslutad. Så t. ex. var det i synnerhet förr mycket vanligt att sätta punkt i st. f. komma vid början af relativsatser (satser, som börja med hvilken, som, hvarpå o. s. v.).

=Frågetecken= (?) nyttjas:

1) Efter direkta frågor (ord och satser), äfven när de stå inuti en mening. Ex.: Hvarföre? Hvad har händt? Hvem der? ropade han. Har du hört nyheten? frågade han.

2) Stundom inuti meningar (ensamt eller jemte utropstecken) för att antyda tvifvel om en uppgifts sanning o. s. v. Ex.: Modern påstår, att hennes son är lydig[?] och arbetsam.

Anm. Efter indirekta frågor sättes icke frågetecken, utan punkt. Ex. Han frågade, hvad som hade händt.

=Utropstecken= (!) nyttjas:

1) Efter utrops- eller tilltalsord. Ex. Ack! Ve öfver förrädaren! Min herre!

2) Efter meningar, som innehålla utrop, önskningar, befallningar eller uppmaningar, äfven om de icke afsluta en mening. Ex. Hvad hör jag! Gud skydde fosterlandet! Håll ut! Gud sade: “Varde ljus!” och det vardt ljus.

3) Stundom sättes utropstecken inom parentes inuti meningar för att påpeka tryck- eller skriffel, besynnerliga påståenden, ovanliga ord o. s. v. Ex. Karlen skref, att han blifvit bragd [!] i olycka.

Anm. 1. Inuti tal, bref o. d. plägar man omsluta tilltals-uttryck inom kommata i st. f. att sätta komma före och utropstecken efter dem. Ex. Det är, mine herrar, ingen lätt fråga, som vi nu dryfta.

Anm. 2. Sätt ej utropstecken efter utropssatser, som till betydelsen äro vilkorssatser. Ex. Kom (= om du kommer), så skall du få se.

Anm. 3. I allmänhet bör inom en mening ej gerna förekomma mer än ett utropstecken. Det gäller derför att noga tillse, huruvida, utropstecknet tillhör ett enskildt ord eller hela satsen. Ex. Hörpå, gosse! Ack, hvad lyckan är flyktig! Drottning, Björn! du fåfängt jagar. (Tegnér). Verka, menniska, medan tiden varar!

Anm. 4. Man bör ej använda utropstecken ofta och ej gerna sätta två eller flere tillsammans.

=Kommats= (,) användning är i flere fall ganska svår. Brist på utrymme hindrar oss att här gifva fullständiga regler derför, men följande korta anvisningar torde dock, om också icke uttömmande, tjena till någon ledning. Vi rekommendera härvid exemplen till noggrant begrundande, ty genom dem torde mer kunna läras än genom de korta regler, vi här kunna gifva.

Detta skiljetecken bör utsättas i följande fall:

1) Mellan samordnade hufvudsatser, i de flesta fall. Ex. Gossen läser, och flickan skrifver. Hon sjunger, och hon dansar. (Om det hade stått: Hon sjunger och dansar, så borde icke sats komma framför och). Fröken B. spelar bra, men hennes mor spelar bättre. Antingen läser Hjalmar, eller är han ute i skogen. Ju mer han arbetade, desto friskare blef han. Han är lycklig, ty han är nöjd. Nordanvindarna komma från kalla nejder, derför (eller och derför) medföra de köld. I sistnämnda exempel kan--i fall och ej utsättes--i stället semikolon nyttjas.

Anm. Framför men och utan, när de stå i början af bisatser, sättes komma, äfven om dessa satser äro sammandragna. Ex. Han är klok, men icke rik. Karl reser icke i dag, utan i morgon.

2) För att från hufvudsatser skilja fullständiga relativbisatser (vare sig det relativa ordet är utsatt eller icke). Ex. Lycklig är den, som (relativet) är nöjd med sin lott. I Paris, der (hvarest) han uppehållit sig flera år, har han många vänner. Den son, för hvilken modern var mest svag, har artat sig sämst. (Märk, komma framför för!). De skäl, på grund af hvilka han fattade sitt beslut, äro i alla afseenden bindande.

3) För att skilja hufvudsatser från fullständiga konjunktivbisatser (äfven om den inledande konjunktionen skulle vara utelemnad). Ex. Hon var mycket glad, när (konjunktionen) hon var ung. Han sprang, tills (ell. till dess, icke tills dess) han tappade andan. Herr X. besöker sin mor, så ofta han kan.

4) För att skilja bisatser af olika slag (öfver- och underordnade). Ex. Den, som vet, att kamraterna blygas för honom, emedan han är oordentlig, måste äfven blygas öfver sig sjelf. (Detta exempel innehåller 4 satser: “Den måste äfven blygas öfver sig sjelf” är hufvudsatsen; som vet är en bisats; att kamraterna blygas för honom en annan; emedan han är oordentlig en tredje. Alltså en hufvudsats och tre bisatser, alla åtskilda medels komma. Detta exempel torde vara värdt att noga studeras af dem, som vilja göra sig bekanta med bruket af komma).

5) Vid participialkonstruktion och sjelfständig ackusativ. (Den, som är obekant med grammatiska termer torde dock hafva godt af att studera exemplen). Sjelf lycklig, söker han äfven främja sina medmenniskors glädje. Väckt af bullret, rusade han upp. Sjuk, (= då han var sjuk eller emedan han var sjuk) önskade han sig döden. (Deremot: Sjuk ville han icke blifva; utan skiljetecken). Olik andra, ville han ej mottaga lön för sitt arbete. Huset, uppfördt efter en framstående konstnärs ritning, är en vacker byggnad.

Observera äfven följande exempel: Lyran i handen, står der en ängel så skön (Tegnér.) (I st. f. Med lyran i handen o. s. v.).

6) Ofta omkring ord och satser, hvilka äro inskjutna i texten, fastän de icke utgöra nödvändiga beståndsdelar af sammanhanget. Ex. Sveriges öde, liksom alla andra lands, hvilar på medborgarnes fosterlandskärlek. Briggen Svalan, kapten Svensson, har hemkommit.

7) Mellan samordnade satsdelar då ett och eller annat sammanbindande ord är utelemnadt. Ex. Geijer, Tegnér, Stagnelius och Runeberg voro store skalder. (Här sättes komma mellan namnen i st. f. att säga Geijer och Tegnér och Stagnelius o. s. v.) Det nya, vackra huset. Den sanna menniskokärleken är tålig, mild, välgörande och oegennyttig.

8) Omkring appositioner, äfven att- satser, som stå efter hufvudordet. Ex. Andeskådaren Emanuel Svedenborgs fader, Jesper Svedberg, var biskop. Sveriges nuvarande konung, Oskar II, är skald och häfdatecknare.

9) För att afskilja adverbial, när menings-sammanhanget sådant kräfver (för undvikande af missförstånd, och då uppfattningen derigenom underlättas). Ex. På afstånd synes en vacker ö, med höga träd på och mellan boningshusen åkrar.

10) För att åtskilja utrops- och tilltalsord från de egentliga satsdelarne. Ex. Ni, herr doktor, är en lärd man. Sjung, min själ, din skapares lof!

11) När, för större eftertrycks skull, något eller några ord upprepas två eller flera gånger efter hvarandra. Ex. Skuggan faller så tjock, så tjock. (Geijer). Gå sakta, sakta! Tack, tack, tack! ropade han.

12) När ett föregående ord upprepas på annat ställe i meningen, och när betydelsen af ett eller flera ord sammanfattas i ett följande. Ex. Jag är en fattig gosse, jag, som äter andras bröd. (Runeberg). Det skall han säga, han(,) som är så rik. Fästmön var förtjust, ja öfverlycklig.

13) Stundom kan det för tydlighetens skull blifva nödvändigt att sätta komma till och med i uppenbar strid mot allmänt gällande interpunktionslagar. Ex. Att lefva eller dö, för asarne var ett. (Märk dubbelmeningen i orden “Förlåt oss alla våra synder!”)

Ex. Han är redlig och gör alla rätt. (Intet komma här framför och, emedan satsbindningen är sammandragen. Utfyld skulle den blifva: Han är redlig, och han gör alla rätt.) Jag faders rostiga svärd tog i hand och svor att eröfra mig rike och land. (Geijer.) Sven är både flitig och snäll. Konungen och drottningen samt prinsarne äfvensom de här varande utländske furstarne jemte deras uppvaktning hafva besökt staden. Soldaten hvarken fruktar eller önskar döden. Han blef glad öfver att du kom. (Man brukar vanligen ej sätta komma framför att-satser, som styras af en preposition.) Jag förlorade på att jag sålde min vara för tidigt.

Ofvanstående korta regler torde vara tillräckliga för att gifva några hållpunkter för kommats användning. Dock må tilläggas, att bruket af detta skiljetecken är i svenskan underkastadt stor omvexling, dels på grund af författares olika åsigter och tycken, dels såsom följd af bristande eftertanke. Många sätta t. ex. komma vid alla relativbisatser, då deremot andra utelemna det vid relativsatser, der relativet är utelemnadt. I öfverensstämmelse med det franska interpunktionssystemet utelemna ganska många komma vid sådana relativbisatser, hvilka till hufvudsatsen foga en nödvändig bestämning och som följaktligen icke kunna borttagas, utan att sammanhanget blir ofullständigt eller felaktigt, men utsätta kommat, om bisatsen endast innehåller en tillfällig bestämning och kan, utan att stympa eller förändra meningen, borttagas. Men att ingå på alla dessa olika och i många fall godtyckliga bruk af kommat är icke förenligt med planen för föreliggande arbete. Det ofvan sagda må derför vara nog.

=Semikolon= (;) äfven kalladt komma med punkt (comma cum puncto), är ett slags förstärkning af kommat och begagnas derför hufvudsakligen för att åtskilja längre afdelningar i en mening. Det nyttjas:

1) Framför det motsättande inledningsordet men, då detta föregås och efterföljes af längre satsföreningar. Ex. Föräldrarne, hvilka bo i Chicago, äro hederliga menniskor; men barnen, som flyttat till Californien, der de försökt slå sig fram, åtnjuta ingen aktning. (Deremot: Han ropade, men ingen hörde honom. Han kom, men utan sina böcker.)

2) I längre satsbindningar före följdsatser (konklusiva satser). Ex. Salig är den menniska, som Gud straffar; derför förkasta icke den allsmäktiges tuktan! (Här kunde också sättas punkt framför derför, i hvilket fall detta ord naturligtvis skulle komma att skrifvas med stor begynnelsebokstaf.)

3) Ofta i längre satsföreningar mellan försats och eftersats. Ex. Emedan Gustaf II Adolf, som 1632 stupade vid Lützen, utförde härliga och evigt minnesrika bragder; så har han, med bättre rätt än mången annan, blifvit kallad “den store.”

4) Stundom emellan satser, hvilka, ehuru grammatiskt sjelfständiga och icke sammanbundna genom konjunktion, dock stå i ett närmare sammanhang för tanken. Ex. Med humle brygges mjödet, ej blott med honung; lägg stål i svärd och allvar i leken, konung! (Tegnér.) I sådana fall kan man ock nyttja kolon eller punkt.

5) Vid uppräkningar för att beteckna grupper. Ex. I Småland finnas åtta städer: Kalmar, Oskarshamn, Vestervik, Vimmerby; Vexiö; Jönköping, Eksjö och Grenna. (Obs. Städerna här grupperade efter länsindelningen.) Salomos Ordspr. 2: 6; 3: 11; 10: 1, (= 2 kap. 6 vers; 3 kap. 11 vers; 10 kap. 1 vers).

Anm. Undvik slöseri med detta tecken!

[Illustration: Det heliga korsets berg i Kolorado.] (Skrif t. ex. icke “G; F; Carlsson,” utan G. F. Carlsson.)

=Kolon= (:) nyttjas:

1) Framför direkta anföranden, som hafva anföringsord framför sig (jemte anföringstecken). Ex. Gud sade: “Varde ljus!” och det vardt ljus.

2) Framför indelningar, exempel, förklaringar, bevis o. d. Ex. Det finnes många slags löfträd: al, alm, ask, björk, lind o. s. v.

Anm. 1. När ord eller satser, hvilka stå såsom exempel, förklaringar o. s. v., föregås af orden till exempel, nämligen, såsom o. d. nyttjas icke kolon, utan komma. Ex. Somliga städer, t. ex. London, Paris, New York och Chicago äro folkrika.

Anm. 2. Man får ock se kolon användt såsom förkortningstecken. Ex. Kongl. Maj:t, n:o, d:r (eller dr.). Detta torde dock nu kunna anses föråldradt och knappast värdt efterföljd.

=Inneslutningstecknen= äro =parentes=: [()], =klammer= ([]) och =två tankstreck= (-- --). De nyttjas för att afskilja ord och satser, som äro inskjutna i texten, fastän de icke utgöra nödvändiga delar af sammanhanget (hänvisningar, förklaringar, korta anmärkningar, frågor o. d.), samt stundom för tydlighetens skull omkring till sammanhanget hörande längre mellanmeningar. Ex. Vid Bogesund (nu Ulricehamn) blef Sten Sture dödligt sårad. Vasa (äfven kalladt Nikolaistad) är beläget i Finland. Det gifves -- och derpå tviflar väl ingen -- en evig rättvisa.

Anm. För att innesluta kortare satser och satsdelar nyttjas mest parenteser.--Omkring längre parentetiska inskjutningar lämpar sig tankstreck bäst.--Klammer böra användas vid inneslutningar uti citerad text.--Endast i nödfall bör man sätta ett inneslutningstecken inom ett annat.

=Tankstreck= (--) sättes:

1) Då slutet af ett yttrande afsigtligt utelemnas. Ex. Jag skall infinna mig, om--. I detta fall nyttjas stundom två eller flera tankstreck eller punkter.

2) Framför ord, som äro ämnade att innehålla någonting öfverraskande, och stundom framför starka uttryck. Ex. Befriaren kom: det var -- döden. Sanningen må fram, fast den är bitter: karlen är -- en skurk.

3) Emellan siffror, när man vill beteckna ett ungefärligt tal eller en begränsning. Ex. 6-8 tum (= 6 till 8 tum eller 6 à 8 tum). 1682-1893 (= från och med 1682 till och med 1893).

4) Emellan namnen på ändpunkterna och hufvudstationerna i samfärdslinier. Ex. Ångbåtslinien New York--Queenstown--Liverpool. New York--Philadelphia banan. (Deremot: Ångfartyget Tingvalla afgick igår till Köpenhamn, Kristiania och Kristiansand).

=Anföringstecken= eller =citationstecken= (“…”) nyttjas vid början och slutet af en ordagrann anföring, företrädesvis då anförandet utgöres af en eller flera meningar eller satser, samt ofta omkring enstaka ord och uttryck (boktitlar, benämningar, ovanliga ord o. s. v.). Om framför det anförda står ett direkt anföringsord, sättes äfven kolon efter det senare. Ex. Herr prosten talte: “Döbeln är en hedning.” Arkitekturen har blifvit kallad “en frusen musik.” “Det är,” skref min bror, “ingen olycka att vara fattig.”

Anm. 1. Ett vanligt fel är att sätta anföringstecken omkring direkt anföring, ehuru ordformer och satsföljd äro ändrade, nya ord tillagda o. s. v. Man får ej skrifva: Herr prosten sade, “att Döbeln var en hedning;” men man kan skrifva: Herr prosten sade, att Döbeln var “en hedning.”

Anm. 2. Ofta användes kursiv eller spärrad stil i st. f. eller jemte anföringstecken.

=Bindetecken= eller =bindestreck= (- eller =) nyttjas i slutet af raden, samt för vinnande af tydlighet och åskådlighet i vissa slags sammansättningar. Ex. General-fälttygmästare. Med- och motgång. Fäderne- och möderne fränder. Samt- och synnerligen. Ref-orm (till skilnad från reform, förbättring). Trä-lår (till skilnad från Träl-år). Vid 10-tiden; 1800-talet.

=Uteslutningstecken= eller =apostrof= nyttjas vid mera ovanliga uteslutningar af bokstäfver och stafvelser samt i några fall för undvikande af förvexling, t. ex. sa’ och sad’ (sade), så’nt (sådant), sluta’ (slutade), re’n (redan; jfr. adj. ren), se’n (sedan; jfr. adj. sen). I sådana ord som ha (hafva), har (hafver), bli (blifva), blir (blifver) o. d. behöfves intet uteslutningstecken.

=Likhetstecken= (=) användes för att beteckna likhet i betydelsen mellan siffror, ord eller uttryck. Vid uppläsning återgifves det genom orden “lika med.” Ex. 3 + 4 = 7, Grammatika = språklära.

=Accenttecken:= akut (´), grav (`) och circumflex (^), nyttjas i några namn samt i enstaka främmande ord, t. ex. Eugène, Rhône, idé, mystèr, dôm. Ofta utelemnas numera dessa tecken.

=Paregraftecken= (§) nyttjas för att beteckna smärre afdelningar i skrift (lagar, protokoll m. m.) Om två eller flera paregrafer afses, nyttjas vid hänvisningar ofta två paregraftecken (§§).

Såsom =hänvisnings-= eller =nottecken= nyttjas asterisk (*), kors (†) eller siffror.

En stjerna brukas stundom äfven för att beteckna “född.” Ex. Erik Gustaf Geijer* 1783. Kors användes stundom för att beteckna “död.” J. E. Rydqvist† 1877.

=Omsägningstecken= (:×: eller :,:) nyttjas för att beteckna omsägning eller omsjungning. Se t. ex. Svenska psalmboken 328 och 331.

=Et-tecken= (& = och) nyttjas mycket ofta i firmanamn och på skyltar samt i annonser. Ex. Jansson & Pettersson (i st. f. Jansson och Pettersson). Öl & Porter. Stundom skrifves äfven &c. för et cetera, men detta betecknas bättre med etc.

=Förklaringstecken= (Ɔ) utmärker, att en förklaring följer. Vid uppläsning kan det återgifvas med “det är,” “det vill säga,” “eller” o. s. v. Ex. Hela verlden (Ɔ hvarje sakkunnig) delar hans åsigt. Vanligen sättes förklaringstecknet, jemte förklaringen, inom parentes. Det nyttjas sällan i svensk skrift.

=Särskilda skriftecken=, motsvarande hela ord och uttryck, nyttjas i många andra fall. Sådana tecken äro siffrorna samt räknetecken + (plus), - (minus) och % (procent) m. fl., vigttecken lb (skålpund), Llb (lispund) m. fl., kalendertecken meteorologiska och geometriska tecken o. s. v.

=Afdelningar= (=stycken=) i en skrift skiljas genom små tomrum i början af hvarje styckes första rad och ofta, för att utmärka mera betydande afdelningar (strofer o. d.), genom längre afstånd mellan sista raden i ett föregående och den första i ett följande stycke. -- I dialoger (samtal) böra de särskilda personernas yttranden begynna ny rad, (stundom sättes tankstreck i början af raden).

=Sammansatta ords delning på två rader= bör, så vidt möjligt är, ske efter sammansättningen, t. ex. kyrko-herde (gerna icke “kyr-koherde”). Äfven i andra dylika fall bör man undvika allt, som kan förefalla stötande.

=Understrykning= (med ett eller flera streck) af ord eller bokstäfver sker för att ådraga dem särskild uppmärksamhet. I tryck motsvaras understrykningen af s. k. versaler (stora bokstäfver) samt spärrad eller kursiverad stil.

Onödiga understrykningar verka störande i stället for upplysande. Sätt icke en ensam rad, ännu mindre ett eller annat enstaka ord, på en sida.

Om användningen af skiljetecknen i engelska språket.

Hvad vi ofvan sagt gäller hufvudsakligen bruket af skiljetecknen i svenska språket. I många fall öfverensstämmer detta med deras användning i engelskan; men för tydlighetens skull lemna vi dock här nedan några korta föreskrifter rörande interpunktionen i sistnämnda språk.

Skiljetecknens (och andra skrifteckens) namn.

. Period. ̆ Short, or breve. ? Interrogation. š Diæresis. ! Exclamation. ^ Caret. : Colon. “ ” Quotation marks. ; Semicolon. { Brace. , Comma. *** Ellipsis. -- Dash. ... Leaders. ( ) Parenthesis. ---- Ellipsis. [ ] Brackets. * Asterisk. ’ Apostrophe. † Dagger, or obelisk. - Hyphen. ‡ Double dagger. ´ Acute accent. § Section. ` Grave accent. ∥ Parallel. ^ Circumflex accent. ¶ Paragraph. ~ Circumflex, tilde. ☞ Index. ̄ Long, or macron. ⁂ Asterism.

Regler för användningen.

I. =Punkt= (The Period). -- 1) Punkt sättes vid slutet af alla meningar, som icke utgöra frågor eller äro utrops-, önske- eller uppmanings satser. Ex. It rains. (Det regnar).

2) Efter alla förkortningar. Ex. Gen. för General; Dr. för Doctor; U. S. Grant för Ulysses Simpson Grant.

3) Efter alla öfverskrifter, titlar, rubriker o. d. Ex. Rules for punctuating. (Regler för interpunktionen). Efter siffror, som angifva ordningen af sidor i en bok (= paginering), brukas icke punkt.

II. =Frågetecken= (Interrogation mark). -- Frågetecken sättes vid slutet af hvarje direkt fråga. Have you heard the news? What are your desires, your plans, your expectations concerning the future? (Märk att vid flera sådana frågor efter hvarandra frågetecknet sättes endast vid slutet af meningen). Stundom insättes ett frågetecken inom parentes i en mening för att tillkännagifva tvifvel. Ex. His testimony will be conclusive (?) for the defendant. Frågetecknet utmärker här, att författaren tviflar på, huruvida vittnesmålet kommer att blifva afgörande eller icke.

III. =Utropstecken= (The Exclamation Point). -- Detta tecken bör sättas efter hvarje utropssats och efter alla utrop med undantag af “O.” Ex. Away with him! (Bort med honom!) O wretched state! (Ack, olyckliga stat!) Efter “Oh” (= aj!) brukas utropstecken. Ex. Oh! you hurt me. (Aj, du gör illa mig!).

IV. =Kolon= (The Colon) sättes:

1) Framför direkta anföringar, då de föregås af anföringsord. Ex. The President said: “Ladies and gentlemen, I take great pleasure,” etc. (Presidenten sade: “Mina darner och herrar, det är med stort nöje” o. s. v.) Då anförandet är inryckt i meningen användes komma i st. f. kolon. Ex. He was surprised, but responded, “I am not the chairman--he is there,” at the same time pointing to his friend. (Han var öfverraskad, men svarade: “Jag är icke ordföranden -- han sitter der,” och dervid pekade han på sin vän.)

2) Efter orden “yes” och “no” såsom svar på en fråga, då dessa ord åtföljas af en repetition af en del af frågan. Ex. Can you take the citadel? Yes: you can. (Kan Ni taga citadellet? Ja, det kan Ni!) Då orden “Yes” och “no” efterföljas af ett tilltalsuttryck, bör kolon få sin plats efter detta uttryck. Ex. Yes, my lords: I am astounded. (Ja, mina lorder, jag är förvånad.) No, sir: I can never do that. (Nej, min herre, jag kan aldrig göra detta.)

3) Efter sådana ord som thus (sålunda), following (följande), as follows (som följer) o. s. v. Ex. Mr. Spurgeon ascended the platform and spoke as follows: My friends, etc. (Hr. S. besteg platformen och yttrade följande: Mina vänner o. s. v.) The chairman made the following remarks: “I am happy to meet you,” etc. (Ordföranden gjorde följande anmärkningar: “Jag känner mig lycklig att möta Er” o. s. v.)

V. =Semikolon= (the Semicolon). Detta skiljetecken bör sättas

1) Mellan satser, som icke stå i närmare förbindelse med hvarandra. Ex. I understand your meaning; it is not hidden. (Jag förstår er mening; den är icke dold.)

2) Då flera längre satser följa på hvarandra, alla beroende af en annan gemensam sats, så skiljas de genom semikolon. Ex. “I love to wander through the valleys and over the plains; to see the fruit of the earth maturing for the harvest; to study the growth of the vegetable world; and” etc. (“Jag älskar att vandra genom dalarne och öfver slätterna; att se jordens frukt mogna till skörd; att studera växtverldens utveckling och att” o. s. v.)

3) Då exempel och förklaringar inledas genom ordet as (t. ex.), så sättes ett semikolon framför as. Ex. The Period should be placed after declarative and imperative sentences; as, “It rains.” (Punkt bör sättas efter förklarande och påstående satser, t. ex. “Det regnar.”)

4) Då en mening, som är fullständig i sig sjelf, åtföljes af en sats tillagd såsom en förklaring, uppräkning eller dylikt, så bör en sådan tilläggssats, såvida den inledes genom något sammanbindande ord såsom namely (nämligen), for (ty), but (men) o. s. v., föregås af semikolon; men om intet sammanbindande ord utsättes, bör kolon användas. Ex. Write with great care; for it will redound to your credit. (Skrif med stor omsorg, ty det bidrager till ert anseende.) Men deremot: Write with great care: it will redound to your credit.

VI. =Komma= (The Comma).

Allmän regel. -- Komma bör alltid användas, då det gör författarens mening klarare eller bidrager till att undanrödja tvetydighet. Denna regel följes mycket allmännare i engelskan än i svenskan, och om man håller fast härvid torde öfriga regler för kommats användning vara mindre nödvändiga. Vi vilja dock gifva några få här nedan.

1) Oberoende satser böra åtskiljas genom komma. Ex. “The word comma, from the Greek κόμμα, to cut, denotes something cut off.” (Ordet komma, från det grekiska κόμμα, att skära, utmärker något afskuret.)

2) Beroende och tilläggssatser böra skiljas från hvarandra genom komma. Ex. If you will succeed, be honest and industrious. (Om Ni vill lyckas, så var hederlig och flitig).

Anm. Ingen af ofvanstående regler tillämpas, då satserna stå i mycket nära sammanhang med hvarandra. Ex. Hope for the best and trust in God. (Förtrösta på Gud och hoppas det bästa.) You will reap as you sow. (Som man sår får man uppskära.) Beroende satser förenade genom that (att) böra icke skiljas genom komma, såvida that icke är aflägsnadt på något afstånd från verbet.

3) Relativa bisatser, som icke äro inskränkande, böra sättas inom komma. Ex. Give time to the study of nature, whose laws are all deeply interesting. (Egna tid åt att studera naturen, hvars lagar äro högligen intressanta).

4) Parentetiska ord och fraser böra inneslutas inom komma. Ex. There is, however, a limit to forbearance. (Det gifves dock en gräns för fördragsamheten.)

5) När den vanliga ordföljden är omvänd (inverterad ordföljd), skiljes det inverterade uttrycket från det öfriga af meningen genom komma. Ex. To obtain an education, he was willing to make sacrifices. (För att erhålla uppfostran var han villig att göra uppoffringar.)

Anm. Om den inverterade delen står i nära sammanhang med det följande, bör komma utelemnas. Ex. Of Addison’s childhood we know little. (Vi känna föga om A.’s barndom.)

6) Kortare anföranden eller satser, som likna anföranden, böra föregås af komma. Ex. Some one justly remarks, “it is a great loss to lose an affliction.” (Någon har med rätta anmärkt: “Det är en stor förlust att gå miste om en pröfning”).

7) Den tilltalade personen eller föremålet med sina utbildningar bör skiljas medelst komma från det öfriga af meningen. Ex. Remember, Arthur, you cannot go. (Kom ihåg, Artur, att du icke kan resa). Accept, my dear young friends, this expression of my regards. (Mottagen, mina kära unga vänner, detta uttryck af min aktning). Vid uttryck af stark rörelse bör utropstecken användas efter sådana uttryck. Ex. O, Hamlet! thou hast cleft my heart in twain. (O, Hamlet! du har kommit mitt hjerta att brista).

8) Participial satser böra skiljas från det öfriga af meningen medels komma, då dessa satser icke hafva något grammatiskt sammanhang med det öfriga af meningen. Ex. The hour having arrived, we proceeded on our journey. (Då timmen kommit, fortsatte vi vår resa.)

9) I fortsatta satser, hvilka hafva ett gemensamt verb (eller konjunktion), som är utsatt i en af lederna, men utelemnadt i den (eller de) andra, utmärkes utelemnandet af verbet (eller konjunktionen) genom komma. Ex. Chaucer painted persons; Spencer, qualities. (Chaucer målade personer, Spencer egenskaper.) Solomon was a wise, prudent and powerful monarch. (Salomo var en vis, klok och mägtig härskare.) Då kommat utmärker utelemnandet af ett verb böra de begge lederna helst skiljas åt genom semikolon. (Se första exemplet.)

10) Appositioner med sina bestämningar böra inneslutas inom komma. Ex. Paul, the great apostle of the Gentiles, was a man of energy. (Paulus, den store hedna-aposteln, var en energisk man).

11) Ord och uttryck, som stå parvis, böra hafva komma efter hvarje par. Ex. Industry and virtue, idleness and vice, go hand in hand. (Flit och dygd, lätja och last gå hand i hand.)

12) Då två eller flera ord icke äro förenade genom en konjunktion böra de skiljas åt medels komma. Ex. Industry, honesty, frugality, and temperance, are among the cardinal virtues. (Flit, redbarhet, måttlighet och nyckterhet äro bland hufvuddygderna.)

13) Då subjektet består af många ord, bör komma användas framför verbet. Ex. Those who can put the best countenance upon outrages of this nature, are not without their secret anguish. (De, som kunna gifva det bästa utseendet åt våldsbragder af denna art, äro icke utan sin hemliga ångest.)

14) Tal, som bestå af fyra eller flera siffror, böra medels komma uppdelas i grupper af tre siffror hvardera från höger räknadt. Ex. 3,528,660,207.

Anm. Årtal uppdelas icke på detta sätt. Ex. 1893. Skrifves ett tal medelst bokstäfver förekommer naturligtvis ingen uppdelning medels komma.

VII. =Parentes= (the Parenthesis) användes för att innesluta uttryck, som afbryta sammanhanget mellan de olika delarne af en mening och som skulle kunna, utan väsendtligt inflytande på meningen, utelemnas. Ex. I have known charity (if charity it can be called) to insult with an air of pity. [Jag har sett välgörenhet (om det kan kallas välgörenhet) förolämpa under en min af medlidande.] Sätt intet komma efter det inneslutna uttrycket eller framför det andra parentestecknet, såvida icke meningen fordrar det efter det ord, som föregår det första parentestecknet.

VIII. =Klammer= (Brackets) 1) Dessa tecken användas för att innesluta inryckta hänvisningar. Ex. Lincoln admired the scriptural account of the creation. [See Genesis, chap. 1.] (Lincoln beundrade den bibliska skapelsehistorien. [Se 1 Mose bok 1.].)

2) Då klammer användas vid slutet af en mening utelemnas ofta det andra klam-tecknet. Ex. The mightiest human power known under the stars is profound conviction. [Ed. Christian Advocate. (Den mägtigaste menskliga kraft jag känner under stjernorna är en djup öfvertygelse.)

3) Vid redogörelse för sceniska dialoger (samtal på scenen) sättes klammer omkring sceniska föreskrifter. Ex. “Farewell, my son; [turning away to hide the falling tears,] a father’s blessing shall follow you.” (“Farväl, min son, [vänder sig bort för att dölja sina tårar] en faders välsignelse skall följa dig.”)

4) Inryckta förklaringar eller definitioner inneslutas ofta inom klammer. Ex. The Parenthesis (Gr. παρενθεσις, insertion) is used as shown above. [Parentes (Gr. παρενθεσις, inneslutning), användes såsom ofvanför är visadt.]

IX. =Apostrof= (The Apostrophe) (ett tecken som skiljer sig från kommat genom sin plats i öfre kanten af raden). Ex. ’Tis for it is, o’er for over. Detta tecken användes också för att utmärka genitivställningen af ett nomen (egande-ställning). Ex. Frank’s essay. Detta bruk af apostrof bör inhemtas genom någon språklära.

X. =Bindestreck= (The Hyphen) sättes mellan två enkla ord, hvilka användas såsom ett sammansatt. Ex. A book-loving boy. (En bokälskande gosse). Det sättes också vid slutet af en rad, då sista ordet på raden är afdeladt. I alla händelser bör bindestreck sättas mellan stafvelser, aldrig mellan delar af stafvelser.

XI. =Accent-tecknen= (The Accent Marks) lånades i äldre tider från grekiskan, men användas nu högst sällan i vanlig skrift.

XII. =Förlängningstecken= (The Long eller Macron) sättes öfver en vokal för att utmärka dess långa ljud. Ex. Pāge.

XIII. =Förkortningstecken= (The Short eller Breve) sättes öfver en vokal för att utmärka dess korta ljud. Ex. Măt., Mĕt. De två sistnämnda tecknen användas nästan uteslutande endast i ordböcker eller språkläror.

XIV. =Diftong= (The Diæresis) sättes öfver den andra af två bredvid hvarandra stående vokaler för att tillkännagifva, att begge vokalljuden böra tydligt uttalas. Ex. Coöperate (uttalas: Kå̱åp´·rēt).

XV. =The Caret= [^] användes för att utmärka att öfverskrifna bokstäfver eller ord äro uteglömda.

l that Ex. He real y did all he promised. ^ ^

XVI. =Anföringstecken= (Quotation Marks). 1) Ett eller flera ord, som anföras från en annan författare böra sättas inom anföringstecken. Ex. Longfellow says, “Deeds are better things than words are.” (L. säger: “Handlingar äro bättre en ord.”)

2) En anföring inom en anföring kräfver enkla anföringstecken. Ex. “The command, ‘Thou shalt not kill,’ forbids many crimes besides murder.” (“Budet, ‘Du skall icke dräpa,’ förbjuder många brott utom mord.”)

3) Titlar på böcker inneslutas vanligen inom anföringstecken. Ex. Bishop Clark’s new work. “Man all Immortal,” is having a large sale. (Biskop Clarks nya verk “Menniskan är helt och hållet odödlig,” har stor afsättning.) Stundom skrifves titeln med kursiverad stil.

4) Ord hemtade från främmande språk böra kursiveras och anföringstecknet utelemnas. Ex. He believed in the principle of nil admirari. (Han trodde på grundsatsen nil admirari).

XVII. =Ellips= (Marks of Ellipsis) användes för att utmärka att bokstäfver, ord eller satser äro afsigtligt utelemnade. Ex. He denounced M--g as a corrupt officer. (Han utpekade M--g såsom en dålig tjensteman.) “Charity suffereth long, and is kind; * * * hopeth all things, endureth all things.” [See 1 Cor. xiii, 4-7.] (Kärleken är tålig och mild, * * * hoppas allting, lider allting, 1. Kor. 13:4-7).

XVIII. =Hänvisningstecken= (Marks of Reference) användas för att hänvisa till noter i kanten, nedtill på en sida eller vid slutet af en skrift o. s. v. De böra användas i den ordning, hvari de blifvit uppräknade på den plats, der deras namn äro gifna.

Regler för användning af stor bokstaf i engelska språket.

Ingen åtskilnad mellan stora och små bokstäfver gjordes af de gamle skriftställarne, ej heller under medeltiden. De vigtigaste reglerna för bruket af stora bokstäfver i engelskan äro följande:

1) Alla meningar eller uttryck, representerande meningar, böra begynna med stor bokstaf. (Samma regel gäller äfven i svenskan). Ex. “Live while you live.” (Lef medan du lefver). Published by Nelson & Phillips, 805 Broadway, New York. (Utgifven af, o. s. v.). Price, $2.70. (Pris $2.70). Sistnämnda uttryck är liktydigt med en fullständig mening.

2) Namn på personer. Ex. James, Mary. (Jakob, Maria). Denna regel gäller såväl för- som efternamn. (Samma regel gäller äfven i svenskan).

3) Namn på platser. Ex. Boston, Philadelphia, etc. Då namnet består af flera än ett ord, bör hvart ord begynna med stor bokstaf. Ex. New York, New Albany, Long Island, etc. (Samma i svenskan).

4) Namn på nationer. Ex. America, France, etc. (Samma i svenskan.) Äfvenså alla ord som härledas af namn på nationer. Ex. Roman, French, Englishman, etc. (Detta gäller icke i svenskan).

5) Namn på floder, berg, haf, etc. Ex. Hudson, Rocky Mountains, Mount Vernon, Atlantic Ocean, etc. (Äfven i svenskan).

6) Namn på sekter eller trosbekännelser. Ex. Methodists, Roman Catholics, etc. (Dylika uttryck behöfva icke skrifvas med stor begynnelsebokstaf i svenskan). Ordet “Church,” då det är en del af namnet på någon särskildt sekt bör också skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. Methodist Episcopal Church. Då detta ord icke hänföres till någon särskild trosbekännelse eller då dermed menas ett andaktshus, bör det skrifvas med liten bokstaf. Ex. Two churches had been organized in that town. (Två kyrkor [= församlingar] hade bildats i denna stad). A neat church had been erected with a spire. (En nätt kyrka med en tornspira hade blifvit uppförd).

7) Namn på partier. Ex. Republicans, Democrats, etc. (Ej i svenskan).

8) Namn på föreningar, brödraskap, etc. Ex. Methodist Sunday School Union, Young Men’s Christian Association, American Bible Society, etc. (Kan ock tillämpas i svenskan).

9) Namn på månader och dagar. Ex. January, Sunday, etc. Årstiders namn böra ej skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. spring (vår), summer (sommar), etc. (Naturligtvis få dessa ord stor begynnelsebokstaf, om de börja en mening. Regel 9 kan i sin helhet äfven tillämpas i svenskan. Dock skrifver man på sista tiden månaders och dagars namn ofta med liten begynnelsebokstaf).

10) Boktitlar, och alla ord i sådana titlar (utom artiklarne, prepositioner och konjunktioner) skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. The Holy Bible (Den heliga skrift), Old and New Testaments (Gamla och Nya Testamentet).

11) Heders- eller äretitlar. Ex. Mr. (Mister) Master, Prof. (= Professor), Rev. (= Reverend, pastor) etc. I sådana titlar som The President of the United States (Förenta Staternas president), etc. böra de små orden of och the icke skrifvas med stor begynnelsebokstaf.

12) Uttryck af tillgifvenhet eller slägtskap, då de sättas framför de namn, hvarpå de hafva afseende börja med stor bokstaf. Ex. Father Brown (fader Brown), Brother George (broder George), Sister Anna (syster Anna), Aunt Susan (tant Susanna), My Dear Brother (min käre bror) o. s. v.

13) Alla namn på guddomen skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. Allmighty God (Allsmägtige Gud), King of kings (Konungen öfver alla konungar). Stor olikhet är dock rådande i detta hänseende.

14) Personifierade ord. Ex. Old Father Time. (Gamla fader Tid), Ye Rocks and Hills, listen to my words. (I klippor och höjder, hören mina ord!).

15) Pronomen “I” (Jag) och interjektionen O. Från denna regel gifves intet undantag.

16) Förkortningar, som stå i stället för ord, hvilka fordra stor begynnelsebokstaf, skrifvas med stor bokstaf.

17) I alla offentliga beslut (resolutioner), som ordagrant återgifvas, bör ordet That efter ordet Resolved skrifvas med stor begynnelsebokstaf. Ex. Resolved, That the education of the youth, etc. (Beslöts: Att ungdomens uppfostran o. s. v.)

18) I afbrutna rader vid adresser och underskrifter af bref. (Se vidare anvisningar i brefformulären.)

19) Vid fullständiga anföranden. Ex. “When Napoleon saw the maneuver of the enemy, he shouted, ‘Charge!’” (“Då N. såg fiendens rörelse, ropade han: Anfall!”)

Då endast några få ord af en mening anföras, användas icke stora begynnelsebokstäfver, så vida icke dessa ord på grund af någon af föregående regler fordra stor begynnelsebokstaf. Ex. As charged by Cromwell, it was “a forlorn hope.” (Såsom C. påstod var det “ett förloradt hopp.”)

20) Vid poesi bör hvarje versrad börja med stor begynnelsebokstaf. Från denna regel gifves intet undantag. (Numera har man börjat att i svenskan skrifva versrader, som af annan anledning icke fordra stora begynnelsebokstäfver, med små sådana.)

Spotted a typo or a problem in this chapter? Tell us